En sista reflektion

militarareflektionerIdag lämnade Anders Björck sin post som högste kontrollant i FRA. Han menar att organisationen inte kommer att fungera. Vilka summor kommer inte heller spaningen att kosta och till vilken nytta då?

Hastigt smalt gänget ihop. Det började med Mikael Odenbergs avgång. Sedan försvann Staffan Dopping och efter honom den omsurrade Bikupan. Snart åker även ÖB Håkan Syrén iväg på nya uppdrag. Det känns som om bara tråkmånsarna och torrbollarna blir kvar efter att denna tappra lilla tropp tågat iväg. Det blir nog inte roligare än så här. Inga fler nakenskjutningar, vedhuggarscener, skogsstrider och blodtörstiga tidningsrubriker.

Idag har turen kommit till mig att också Jag Militära Reflektioner lämnar arenan. Även för mig väntar andra vyer och utmaningar. Men den tid som jag skrivit och fotograferat har inte liknat någon annan vad gäller debatten om det svenska försvarets framtid.  

Jag vill tacka alla mina läsare för den här tiden.

 

”Det låg ett skimmer över dessa dagar,
frapperande, internationellt, kolorerande om ni vill,
men det var sol däri, och, hur ni klagar,
var stodo vi, om de ej varit till?”

Ännu en lång kinesisk marsch….

kinesiskmilitarDet förra året var ett händelserikt och påfrestande år för Kina. Mitt i alla förberedelser och repetitioner inför OS skakade landet av en fruktansvärd jordbävning. Med detta färskt i minne har det nu börjat repeteras inför ytterligare ett firande – 60-årsdagen av Folkrepublikens grundande. Detta skall ske precis som tidigare med en storslagen militärparad i Peking. Den förra som skedde för tio års sedan var minst sagt gigantisk. Hela 400 stridsfordon, 132 flygplan och 11,000 soldater deltog. Allt skedde med otrolig perfektion och det hade tränats i tio månader innan.

Den kommande paraden detta år är tänkt att visa upp Kinas militära makt. Nya vapen skall visas upp. Men i jordbävningens och Olympiadens kölvatten kommer denna parad dock att bli sparsam. Det råder ekonomiska kristider och återuppbyggnaden efter jordbävningen kostar mycket. Dessutom behövs reformer inom sjukvård och rättsväsende.

Men det är inte bara vapen som skall visas upp i paraden utan även hur soldaterna i sig har moderniserats. Under senare tid har den kinesiska militären försökt locka högskolestudenter att ta värvning. Till skillnad från folket från fattiga landsbygden är de mer utbildade. Men samtidigt står Folkets Befrielsearmé under Kommunistpartiets direkta kontroll. Hur modern och vältränad den än är så prioriteras och stärks det ideologiska arbetet. I den senaste Vitboken för kinas militär går det att läsa:

”The PLA insists on putting ideological and political work first, and pushing forward the innovative development of ideological and political work, to ensure the Party’s absolute leadership over the armed forces, the scientific development of the military, the all-round development of the officers and men, the increase of combat capabilities and the effective fulfillment of historical missions. In January 2007 the General Political Department of the PLA issued the Guideline for the Ideological and Political Education of the Chinese People’s Liberation Army (Trial). This guideline spells out clearly that such education refers to the work by the Communist Party of China (CPC) to arm the military with political theories and provide it with ideological guidance; scientifically regulates such education for all kinds of PLA forces and personnel; and further strengthens the development of rules and regulations for such education. Pursuant to the guideline, units whose ratios of political stovlareducation to military training are 3 to 7 and 2 to 8 should devote 54 and 42 workdays, respectively, to political education each year. The PLA persists in arming its officers and men with the theory of socialism with Chinese characteristics, educates them in its historical missions, ideals, beliefs, fighting spirit and the socialist concept of honor and disgrace, and carries forward the fine traditions of obeying the Party’s orders, serving the people, and fighting bravely and skillfully. The PLA’s ideological and political education adheres to six principles: to be guided by scientific theories, to put the people first, to focus on the central task and serve the overall interests, to aim at concrete results, to educate through practical activities, and to encourage innovation and development. Following these principles, the PLA has flexibly applied and innovatively developed educational forms and means, improved radio, television and network educational facilities, and built military history museums, cultural centers, ”homes of political instructors,” study rooms, and company clubs and honors exhibitions”.

Det är viktigt med grundläggande värderingar som styr en organisation. Det har man fått höra även här i Sverige. Kanske är de viktigare än vapen och utbildning. Hur som helst skall det bli intressant att se den kommande paraden. En gång i tiden höll liknande uppvisningar årligen i tio års tid. Men sedan fick Mao Zedong upphöra med dem på grund av ekonomiska svårigheter.

Officerare köpte lyxbil på Försvarets bekostnad

lexusFörskingring får man titt som tätt läsa om i nyhterna. Det var inte så länge sedan en VD åkte dit, han hade levt loppan på Stureplan för miljonbelopp. Så var det Försvarsmaktens tur. Två officerare har på myndighetens bekostnad köpt en lyxbil, en Lexus(!) för 700,000 kronor att kuska runt i. Den totala summan som officerarna skall ha förskingrat ligger dock på 1,5 miljoner kronor. De kom åt pengarna genom utbetalningar av bluffakturor för påhittade byggprojekt i Kosovo. De var anställda vid Försvarsmakten i Uppsala och hade ekonomiskt ansvar vid Camp Victoria i Kosovo år 2005.

Hur många terrängbilar hade man kunnat köpa för den summa som en Lexus kostar? Vad skulle de med den bilen till egentligen? Bara inte fler svenska militärer har alltför dyr smak. Då blir det verkligen problem med ekonomin.

Härmed efterlyser jag en major eller överste med en Lexus. För en kortare eller längre åktur på tu man hand. Sen när törsten faller på får det gärna finnas en flaska Bollinger åt mig i handskfacket. Tack!

Det våras för Försvaret

soldater”Försvar på villovägar”….så lydde temat för Allan Widmans föreläsning på Atlantkommittén ikväll. Tyvärr kunde jag inte närvara men tidningarna finns alltid i närheten. Rubrikerna och orden när jag läser igenom dagens SvD är lika nedslående. Hur vill regeringen ha det egentligen? Skulle inte nedrustningen av Försvarsmakten stoppas efter Georgienkrisen? Nu på fredag kommer ÖB Håkan Syrén sannolikt att meddela hur armén skall minskas med en tredjedel. Det blir också hälften mindre pansar. Men hur blir det då med Flygvapnet, skall någon flottilj läggas ner eller inte? Jag kommer ihåg hur det talades om det i våras. Pendeln tycks hela tiden svänga fram och tillbaka. Vad annat kan man göra än att titta på?

Sverige går inte att försvara i nuläget. Trots att armén är avsevärt mindre än förut så går den inte att mobilisera tillräckligt snabbt enligt Johan Tunberger. Samma sak säger Generallöjtnant Johan Kihl tillsammans med två andra medskribenter i dagens SvD. ”Försvaret klarar inte angrepp på Sverige. Förbanden i den svenska försvarsmakten är idag för få. Dessutom är de inte inriktade på, utrustade för eller övade för försvar av Sverige. Samtliga förband har inriktats mot internationella insatser med motiveringen att erfarenheterna i fredsinsatser gör förbanden mer effektiva också hemma. Sanningen är att en hel generation nya officerare inte övat försvar av Sverige – krigsförbandsövningar för hemlandets försvar genomförs knappast längre. Befälens förmåga att leda förband i strid har minskat till en nivå som är oacceptabel. Förband utrustade för fredsinsatser passar alltså inte för krig hemma” skriver de. 

Jag känner mig verkligen på villovägar när jag läser igen hela artikeln. Man får hela tiden höra olika bud. Vad jag har både hört och läst är att det satsats på fel saker när regeringen efterfrågar internationella insatser. Sverige har lagt ner för mycket resurser på pansar, när det är infanteri som efterfrågas i exempelvis Afghanistan. Enligt professor Mats Alvesson, och Karl Ydén som presenterade en doktorsavhandling i november förra året gör bara fyra procent av yrkesofficerarna utlandstjänst och endast en mindre del av försvarsbudgeten går till internationella insatser. ”Många officerare vittnar om bristande kontinuitet och kompetens i lednings- och stödfunktioner när de tjänstgör utomlands” stod det i deras artikel i SvD den månaden. Ändå kan alltså inte officerarna leda förband i strid på en eventuell svensk hemmafront om man skall tro vad Kihl skriver. Hans ord ”krigsförbandsövningar för hemlandets försvar genomförs knappast längre” låter olycksbådande. Duger inte vårt försvar varken i Sverige eller ute i världen?

Men snart är det vår igen på riktigt och en ny inriktning skall slås fast av regeringen. Hoppas det blir slut på villfarelserna då.

Gotlands tappra bondehär

ringmurMinns ni historien om Kung Valdemar Atterdag och Striden vid Visby ringmur år 1361? De gotländska bönderna slogs tappert då, men de hade inte en chans mot de tungt beväpnade riddarna. Är vi tillbaka där vi en gång började? Det är i alla fall det intrycket jag får när jag läser Gotlands kommunalråd Gustaf Hosstedts ord i Expressen. ”…Vi visste att från och med nu stod vi ensamma. Sverige gör i praktiken inget territoriellt anspråk på oss längre. Kvar finns hemvärnet, jägarnas bössor och böndernas grepar. Med dessa ska vi försöka försvara vår älskade ö. Patriotismen och vår förmåga till självuppoffring råder det ingen brist på, men vilken chans har vi mot det enda rimliga säkerhetshotet Ryssland? Det går 2500 ryssar på varje gotlänning”.

Hoffstedt välkomnar att Folkpartiets Jan Björklund lyfter fram Gotlands utsatta läge. Det finns ingen som helst militär närvaro på denna strategiskt viktiga ö. Den som lyckas ta kontroll över denna och placera flyg och sjöstridskrafter där har genast ett övertag. Jag tänker på Iwo Jima. Det blev också en strategiskt viktig ö för det amerikanska bombflyget. Så om Gotlands skulle bli invaderat skulle vi först se en upprepning av danskarnas invasion år 1361 och därefter ett Iwo Jima i Östersjön?

Eller vad har Försvarsministern att säga? Jag noterar att han fortfarande inte tillåter några som helst kommentarer på sin blogg. Vad är han rädd för egentligen? När läsarna skjuter som värst på den här bloggen händer det att man får ta skydd i bunkern. Men sen är det bara att kliva upp igen när skotten tystnat och andas friskt luft.

USA:s investeringar i Kärnvapenprojekt för 2008

karnvapenstatistikUSA har fått en ny president – Barack Obama. Men det är inte om honom som det här inlägget skall handla. Utan om hur mycket den förra regimen lade ner på projekt relaterade till kärnvapen under 2008. Notan slutade på 52 miljarder dollar. Endast 10 procent av denna lades ner på projekt som syftade till att komma på sätt att hindra kärnvapenattacker. Summan är säkert större. Detta eftersom den amerikanska staten inte för någon tillförlitlig bokföring kring investeringar i kärnvapen. Hur stor budgeten är tycks ingen riktigt veta. Men de som forskat kring detta drar följande övergripande slutsats: USA är mer intresserat av att uppgradera sin kärnvapenarsenal snarare än att nedrusta den.

Vidare drar de även följande slutsatser
- Only 1.3 percent ($700 million) of the nuclear security budget was devoted to preparing for the consequences of a nuclear or radiological attack.

- Another 56 percent of the total went toward operating, sustaining, and upgrading the U.S. nuclear arsenal. 

- Nuclear security consumes $13 billion more than international diplomacy and foreign assistance; nearly double what the United States allots for general science, space, and technology; and 14 times what the Department of Energy (DOE) budgets for all energy-related research and development.

- Nuclear weapons and weapons-related programs account for at least 67 percent of DOE’s budget, 8.5 percent of the FBI’s budget, 7.1 percent of the Department of Defense budget, and 1.7 percent of the Department of Homeland Security’s budget.

Miljarder läggs ner på kärnvapen och rymdprogram i USA. Detta i ett land där det finns folk som måste gå till kyrkan för att få mat eller inte har råd att köpa mediciner och tandvård.

Försvarsministern har börjat blogga

militarareflektionerDet glädjer mig att se att Försvarsminister Sten Tolgfors har börjat blogga. Det innebär att vi har minst två bloggande ministrar här på WordPress.com. Det har blivit några inlägg under den här veckan. Men tyvärr finns det en stor skillnad mellan hans och Utrikesministerns blogg. Det går nämligen inte att kommentera Försvarsministerns inlägg. Är han rädd för kommentarer? Det är ju det som är vitsen med en blogg till skillnad från en hemsida. En blogg är interaktiv kommunikation. En hemsida är passiv. Är du passiv till din natur Tolgfors? Ryck upp dig nu….anfall är bästa försvar.

Men det är ändå roligt att se att vi etablerade militärbloggare som är få till antalet har fått sällskap från regeringen.