Hemvärnet bättre än FRA?

Hemvärnet är den del av Försvarsmakten som är billigast i drift. 1,2 % av försvarsbudgeten och består av mellan 30-40,000 soldater. Ändå stod det att läsa i DN den 8 juni hur Överbefälhavaren vill halvera styrkan. Uppenbarligen är det lättare att ge sig på HV-soldaterna än de 128 JAS-plan som köpts in för 260 mkr styck och kostar ytterligare 7 miljoner per plan och år i underhåll. Behöver vi verkligen så många bränsleslukande flygplan? ”Våra luftstridskrafter är däremot överdimensionerade och en mycket dyr och exklusiv verksamhet. Det är dags att prioritera bort och då kanske det inte är Hemvärnet som man skall kasta sig över allra först”som Allan Widman (fp) uttryckte det i en gemensam artikel med Peter Nordlund i DN.

I gårdagens Expressen skriver f.d. reservofficeraren Jan Kallberg om sina dubier över FRA. FRA minska inte risken för terrorattentant enligt honom, tvärtom. ”Det har tagit 500 FRA-anställda tjugo år att förhindra ett mord. Det är 14,000 manår med en snittkostnad på 500,000 SEK med utrustning och lönder” skriver han. 11 septemberattackerna i New York ägde rum utan att NSA (USA:s FRA) märkte någonting. Samma sak med attentanten i Madrid och London. Men han nämner inte händelserna i Moskva där det påstås att regeringen låg bakom. Men det är bara påståenden.

Skall vi ha FRA eller inte. Men avlyssning och tjuvläsning av post har väl förekommit ändå, och kommer att finnas där. Nu skall tydligen även Youtube börja kontrollera de som lägger upp videos på portalen och notera de som har en tendens att titta för mycket på ett och samma klipp. Hur var det nu med mottot ”Information wants to be free”? Och så har vi de som skriver på samma sätt som jag. Kommer jag inom en oskriven framtid att behöva något slags bloggkörkort och registreringsskylt med nummer på från någon slags förmyndighet. Blotta tanken gör mig lika kräkfärdig som när jag läste DN:s ledarsskribents Lisa Bjurwalds ord där hon kallar bloggosfären för ”den svenska bloggsörjan” som ”knappt kunde stava till underrättelsebehov”. Och det skall komma från en som arbetar för en tidning som skriver en serie om det trygga svenska folkhemmets förändring. Så det kommer inte att finnas kvar om 15-20 år? Nehej och inte heller Folkförsvaret. Farväl till allihop! Farväl till folkhemmet, folkförsvaret, folkaktierna och folkjournalistiken. ”Byt ut ”bloggsörja” mot ”folkrörelsesörja” och man ser tydlighet det förakt delar av det politiska etablissemanget känner inför vanligt folks politiska deltagande” skriver Expressens Sven Dahl den 1 augusti.

Men för att nu återvända till Hemvärnet och FRA skriver Kallberg mot slutet av sin artikel ”Bekämpandet av terrorism har tre steg; spaning, skydd mot attentant och lindring av skadeverkan. För att minska verkan av attentat och snabbt få fram arbetspersonal och skyddsvakter är Hemvärnet, den naturliga komponenten i kombination med en permanent ökad förmåga på storstadssjukhusen att motta en större mängd offer. Hemvärnet lägger Sten Tolgfors ner och överlevnad vid massiva skadeutfall är bortprioriterat, samtidigt som det saknas faktamässigt och intellektuellt stöd för att FRA skulle vara vitalt för terroristbekämpningen”.

Har dessa ”naturliga komponenter” HV. Medborgargarden och sjukhus den kapacitet som behövs vid eventuellt terroristattentat låt säga Centralstation i Stockholm?

Finland och Sverige stärker försvarsrelationerna

När utrikesminister Carl Bildt besökte Helsingfors år 2006 sade han att “Detta är den närmaste relation Sverige har med något annat land”. Det är helt sant. Starka historiska och nutida band knyter samman Finland och Sverige. Ingen relation är som den mellan våra länder. Den är unik och ingen annan, med något som helst annat land kan ersätta den. Finland och Sverige har både en gemensam och icke-gemensam historia. Sverige har under de senaste 200 åren gjort helt andra erfarenheter än sitt grannland. Faktum är att landet var under ryskt styre i lite över hundra år och och fick utkämpa fyra krig under första hälften av 1900-talet. Inte heller har Finland varit en kolonisatör liknande Storbritannien och Frankrike. När man samarbetar med varandra och strävar efter att fördjupa en relation är det viktigt att ha förståelse för varandras värderingar, erfarenheter och tankegångar.

På DN Debatt skriver idag Finlands och Sveriges försvarsministrar en gemensam artikel om hur våra länder skall fördjupa samarbetet om försvaret. Vi måste förbättra vår förmåga att kunna agera gemensamt. Men samtidigt skall hela det nordiska försvarssamarbetet fortsätta. “Våra länder har så långt valt olika vägar för försvarets utformning, men samråder om omställning och framtida inriktning. Sverige och Finland har grundmurat förtroende för varandras förmåga att värna eget territorium” skriver de.

Ryssland har mycket riktigt höjt sina ambitioner vad gäller utrikespolitik. För bara någon vecka sedan varnade chefen för det Utrikespolitiska Institutet, Tomas Ries att Ryssland “blivit starkare och allt mer militaristiskt”. Finland har en över 1300 kilometer lång gräns att övervaka mot den östra grannen. Östersjön kan också bli föremål för ett ännu större energipolitiskt intresse än den är nu. Gasledningen är ännu inte en realitet men ”Östersjön har förvandlats till ett energins innehav, med fördubblade oljetransporter och 50,000 fartygsrörelser varje år. En betydande del av den ryska exporten går över detta hav. Frakten lär fortsätta att öka eftersom Ryssland fortlöpande bygger ut hamnkapaciteten i Östersjön” skriver de båda försvarsministrarna.

Men det är inte bara med gemensam övervakning av det hav som skiljer oss åt som vi skall utveckla vårt samarbete. Andra områden av intresse är utbildning och övningar men framförallt gemensamma materielanskaffningar. Detta är viktigt eftersom samarbetet mellan finsk och svensk trupp inom de internationella insatserna sannolikt kommer att bli mer omfattande än det är nu. Så här står det i artikeln “Det är nödvändigt att gå vidare och utöka den gemensamma materielanskaffningen. Det är centralt att de nordiska länderna inte fortsätter att ha olika specifikationer för försvarsmateriel. Det försvårar gemensam utbildning, effektiv logistikhantering och upprättande av gemensamma förband eller gemensam användning av materiel i internationella insatser”.

I slutet skriver de även något som på många sätt påminner om Bildts uttalande i Helsingfors år 2006 “Få länder har så naturliga förutsättningar för fördjupat samarbete som våra”.

Smida nya ekonomiska planer

En del människor tycker att det är en fröjd att hantera pengar, medan andra förbannar dem varje dag. Den dålige smeden klandrar järnet. Kan man smida blir det genast mer intressant att ägna sig åt detta hantverk. “Försvaret klarar inte av att sköta ekonomin. Överbefälhavaren ska inte få fatta viktiga ekonomiska beslut på egen hand” skriver SvD. Ja, det är rätt beslut om inte Försvarsmakten har ordning inom ekonomistyrningen. Förslaget från Ekonomistyrningsverket lyder att en civil generaldirektör med egen underlydande stab håller reda på kassaflödena. Men denna stab…skall denna bestå helt av civilister? Varifrån skall dessa rekryteras? Detaljhandeln, industrin eller direkt från diverse ekonomlinjer? Denne generaldirektör skall få “stora befogenheter”. ÖB och generaldirektören skall dock fatta gemensamma beslut.

Man har läst lite varstans åsikter om att försvarets pengar skall gå till försvaret och inte regeringen. Detta är givetvis logiskt i sig. Men om denna myndighet för tillfället befinner sig i ekonomisk obalans och inte besitter de rätta kompetenserna, är det då rätt? “Bristerna hos Försvarsmakten har lett till att regler inte har följts, den interna budgeten har blivit felaktig och att årsredovisningen samt annan extern rapportering blivit felaktig” Orsaken är att ”ekonomin kommer i andra hand”. Oklara ansvarsförhållanden, den snabba rotationen av officerare och bristande ekonomisk kompetens bidrar. Men dessutom är Högkvarteret uppdelat i olika staber för ledning, produktion och insatser. Dessa samarbetar dåligt och slåss internt med varandra” skriver SvD. ÖB sade själv vid gårdagens presskonferens att det ekonomiska arbetet blivit lidande på grund av omstruktureringarna. Dags att kalla på förstärkning? 

2004 års uppgift har lösts…. Men det finns fortfarande så mycket mer att göra militärt som ekonomiskt. Många intressanta designmöjligheter för den som vill smida någonting nytt av gammalt järn. För järnet blir detsamma sin ålder till trots, den tar sig endast nya skepnader av sin tid.

Presskonferens med ÖB om försvarets framtid

Idag vid tvåtiden hölls en presskonferens med Överbefälhavare Håkan Syrén. Det genomgripande temat som jag uppfattade det var förståss den nuvarande situationen och att mycket återstår att göra. Det är många rapporter som fortfarande måste skrivas klart och bidra med konstruktiv kritik samt förslag innan man kan gå vidare. Omvärlden vi lever i är allt annat än statisk och en Försvarsmakt i balans kan inte utlovas. Reformerna av den kommer att fortsätta och inom vissa områden kommer det att dröja år innan de kan betraktas som slutförda.

För en dryg månad sedan avslutades det beslut som togs år 2004. Det har fortfarande gällt ändå tills nu eftersom några andra inte existerat. Men nu är det dags att börja på nästa kula. Målen från det förra har uppnåtts. Uppgiften har lösts.

Ett aktivt försvar kostar mer pengar än ett som är “förrådsställt”. Det är därför som pengar flyttas över från materiel till verksamhet. Men mycket mer måste göras. Personalförsörjningssytetmet skall ses över. Just nu pågår en pliktutredning. I hur stor utsträckning skall vi ha kontraktsanställda sodlater och sjömän? Det måste också finnas resurser till ett nordiskt samarbete som är nödvändigt. Idag måste det finnas en förmåga att kunna samarbeta med andra nationer främst inom EU och Norden.

Under nuvarande och nästa år står Försvarsmakten inom ekonomisk osäkerhet. Lösningen blir att låna pengar. Till hösten skall regeringen skriva en inriktning för det fortsatta långsiktiga arbetet. Det pågår inget “spel” mellan Försvarmakten och regeringen som medierna har velat framställa det. Det finns inget utrymme för något sådant och situationen är allvarlig.

Det svenska försvaret dras med samma materiella problem som övriga europeiska. Varje år fördyras den med 3,5 %. Dynamiken mellan EU och Ryssland inte minst vad gäller energi, ökar Nordens strategiska betydelse. Även detta bidrar till osäkerheten.

Logistikfunktionen dras med mycket gammal. Just nu ses det efter möjligheter att lägga ut den i näringslivet. Ekonomisytningen har blivit lidande i stabsarbetet, vilket det finns en medvetenhet om.  ÖB klargjorde ännu en gång att han inte tänker avgå. Han har heller ännu inte sett helheten. Det är många rapporter skall komma in. Till sommaren skall Försvarsberedningen överlämna sin. Vi har en tendens att tala om det vi inte har, isället för det vi ha som ÖB påpekade mot slutet av presskonferensen.

Armén halveras

Endast 8000 soldater kommer att bli kvar om den sparplan som bekräftas genom Svd:s källor genomförs. Det är lite över en brigad. Detta kan jämföras med hur det var förr på repövningarna då det talades om brigader. 1972 fanns det hela 31 stycken. Behövs verkligen graden brigadgeneral i dagens Försvarsmakt? Visst, det heter ju brigadier internationellt.

Imorgon förmiddag kommer alla förbandscheferna att träffa överbefälhavaren. Han skall då informera om de sparförslag som lämnas till försvarsministern på torsdag.

Efter att brigaderna skrotats, huggs det nu in på bataljonerna. Efter halveringen kommer det bara att finnas 12 kvar. Detta får mig att tänka på vad en irländsk kapten berättade för mig en gång om deras “bataljonssystem”. Den irländska försvarsmakten är cirka 10,000 man stark varav runt 8500 i armén. Räkna även in reserven på 15,000 soldater. Men Irland är Irland, med en yta betydligt mindre än Sveriges….

“Nio bataljoner blir en för låg kritisk massa för att öva, motivera personalen och klara regeringens mål att öka fredsinsatserna. Det är obegripligt att vi med 38 miljarder kronor i försvarsanslag per år endast kan få ihop till motsvarande en brigad” har en hög officerare inom FM sagt.  Dessutom skall Utlandsstyrkan utökas från 953 till 2000 soldater. Men med rotation inräknat kommer det att bli 4000 soldater per år. “För varje soldat utomlands krävs tre soldater hemma i värnpliktsutbildning, anställning och återhämtning efter insats, alltså 12000 soldater” skriver SvD. Men Hemvärnet då? Vart kommer det in i bilden. Eller en eventuell yrkesarmé? Behöver vi verkligen artilleri? Är det förresten sant att Danmark inte har en nationell försvarsmakt, utan att den är nästan helt intenrationell?

Pengar förstör nästan allt, bristen på pengar förstör resten

Mycket har hänt på en vecka. Igår var det valborg och  nu har maj månad börjat. Då är det bara femton dagar kvar tills Försvarsmakten skall ha kompletterat sitt budgetunderlag inför nästa år. Efter en liten stund av lugn rivstartade försvarsdebatten än en gång. Flera förband skall läggas ner men vilka det blir är inte klart. Men det gäller att hålla isär nedläggning och ihopslagning. För enligt vad jag fått förklarat för mig är det vad som kommer att hända med F21 i Luleå. Flottiljen kommer att slås ihop med de övriga och på så sätt frigörs övningspengar som kan användas till det som bli kvar efter avvecklingen.

Den största orsaken till detta är inte bara materielförsörjningen eller oslipad logistik som Ragnar Hellstadius skrev i SvD den 23 april. Att en organisation som Försvarsmakten har en enorm och tung logistik är helt logiskt. Alla uniformer som skall delas ut till värnpliktiga, vapen, tonvis med ammunition, tusentals liter bensin och olja till stridsfordon och alla JAS-flygplan etc. Listan över det som behövs för att hålla allt fungerande blir oändligt lång. Logistiken är en organisations blodflöde. Men inflationen har även den tagit ut sin rätt på Försvarsmakten. Man får inte längre lika mycket för en miljon kronor som förr. Knappt hade budgetmålet blivit nått förrän man nu inser att det måste skäras ner ytterligare. ÖB Håkan Syrén är inte den förste i raden av ledare för rikets försvar som fått tampas med svarta hål i ekonomin.

Hur blir det då med Norge och JAS-affären? Det är en svår sak att avgöra och ingen jag har pratat med har ens vågat gissa. Norska folket vill gärna se ett köp av Gripen medan militärerna helst vill ha det amerikanska planet F-35. Anledningen till att attityderna är olika är att Gripen är bättre marknadförd hos det norska folket. Vem känner inte till den legendariska JAS-39 Gripen?

Men helt klart är att det är mycket mer än pengar och affärer det är fråga om. Det är även fråga om val mellan tekniska utvecklingar, strategi, politik och framtida relationer. Norge är med i NATO och står det transatlantiska samarbetet nära. Men i tider av nordiska försvarsallianser börjar det höras röster om det inte är dags att titta åt det andra hållet istället. Vilket beslut Norge fattar i den här affären kommer även att fungera som en slags markering. ÖB Håkan Syrén vill helst se att vårt kära grannland köper Gripen. Han och den norske ÖB:n Sverre Diesen har redan samtalat mycket om hur våra försvarsmakter skulle kunna samverka bättre.

Hur nära står vi varandra egentligen? Finland tackade nej till JAS. Danmark överväger att köpa. Även om Norge väljer NATO och amerikansk teknik finns Indien där. Visst vore det glädjande om våra grannar köpte Gripen. En förlorad affär är en förlorad affär. Men Indiens köp är betydligt större. Hela 126 flygplan jämfört mot de 48 som eventuellt norrmännen skall köpa. Andra länder som Rumänien och Schweiz står också på tur.

 

Aforism
“Man måste ta pengarna där de finns - hos de fattiga. De har visserligen ont om pengar, men de är många.”                                                           
                         Ettore Petrolini

Internationell stabsövning CSJE-08

Igår kom jag hem från Ledningsregementet i Enköping och den stora internationella stabsövningen Combined Joint Staff Exercise, CJSE 08. Det kändes lite konstigt att återigen gå civilt klädd efter en hel vecka i grönkläder. Men inte heller bara det var det första som slog mig vid hemkomsten. Även tystnaden och enskildheten nådde fram till mina sinnen. För vi var mellan 950 och 1000 personer från olika nationer som samlades på regementet. Från allra första dagen till sista har jag varit omgiven av folk hela tiden. Detta är bara början. För i november kommer den enligt vad jag hört, lika långa men dubbelt så stora Viking 08 att hållas.

Ledningsregementet har enorma resurser vad gäller IT vilket gör det möjligt att hålla sådana här övningar där. Detta drar även till sig utländska försvarsmakters intresse av att sända officerare. Övningens scenario tog plats i ett land kallat Bogaland som ligger i mellansverige. Detta scenario används sedan några år tillbaka av Försvarsmakten och förbättras hela tiden. För att allt skulle bli så realistisk som möjligt för staberna fanns en stor spelgrupp s.k. Gaming som spelade fram olika händelser. Inget som hände under övningen var förutbestämt. Allt var som en klassisk insats i ett oroligt område där det gäller att återskapa lag och ordning och göra det möjligt för hjälporganisationer att börja arbeta i det. En del av spelet gjordes i TYR-systemet. Vid ett tillfälle besökte jag och en kamrat en av TYR-operatörerna som var lotta. Personligen visste jag ingenting om systemet förrän hon berättade för oss om det. Det är verkligen imponerande och avancerat och jag drog genast en parallell mellan det och de principer som gäller för dataspel. Allt det hon gjorde hade inverkan på stabernas fortsatta arbete och beslut. Men slumpen var också inblandad.

När jag anlände till regementet visste jag inte vad min placering skulle bli. Det blev Air Component Command (flygstaben). Jag som inte kan någonting om flygväsende blev lite konfunderad. De två andra staberna var marinen och landstyrkorna. Jag förstod med en gång att det skulle bli en lärorik vecka med nya erfarenheter. Vad jag och mina andra kamrater från Lottorna inte heller visste var att studenter från FHS skulle närvara och att övningen var en del av deras examination. Många var även de som kom från Baltic Defence College för att delta.

Det blev en glad överraskning för mig att se flera nationer på plats. Jag fick höra många språk varje dag. Engelska, finländska, estniska, franska, tyska, norska, lettiska, bosniska, ryska…och en mängd andra tungomål jag inte kände igen. I flygstaben var vi mest svenskar, finländare och ester men också schweizare samt respresentanter från Serbien, Bosnien och Tyskland.

Min uppgift bestod för att fatta det hela kort och enkelt i att tillsammans med två andra lottor, skicka och ta emot meddelanden rörande flygstaben. Allt skedde på dator. Innan övningen började fick vi utbildning på det system som användes. Det var nytt  och inte heller de officerare som deltog kände till dess struktur. Det blev lite motigt de två första dagarna men sedan hade vi fått in takten. Systemet förbättrades också hela tiden av våra oerhört duktiga tekniker.

Men redan under övningens första dag den 23:e april nådde besked om Försvarsmaktens framtid oss. Första ordet som uppfattades var “halvering”. På kvällen hade en stor församling bänkat sig framför TV:n för att lyssna till nyheterna. Sedan följde alla skriverier och debatter om JAS och Norge. För min del kände jag en gnutta ironi inombords över att detta skulle ske under en så stor övning och dessutom när man tjänstgjorde i flygstaben. Vad skulle man tro?

I det stora hela var detta en mycket lyckad och lärorik övning. Övningar som CJSE 08 behövs eftersom internationella insatser blir allt viktigare. För min del blev det många nya erfarenheter. Det var verkligen en upplevelse att få arbeta mitt i en så mångspråkig och kunnig stab. Jag har trivts som fisken i vattnet verenda sekund. Att sammanfatta allt och berätta om alla detaljer på denna blogg är omöjligt. Jag vill framförallt tacka de finska piloterna för ett gott och roligt samarbete.

(Bilder tagna och redigerade av MR)

Ingen tortyr under Artemis

Den omdiskuterade tortyrscen som påstås ha förekommit under Operation Artemis har aldrig ägt rum. Detta berättade överste Hans Alm som ledde den svenska styrkan i en intervju med Ekot igår lördag. Programmet går att återhöras i sin helhet på Försvarsmaktens hemsida. Någon skenavrättning från den franske översten Christophe Rastouils sida skall heller aldrig ha skett. Han ger dock kritikerna rätt på punkten att han inte rapporterade att förhöret av den unge kongolesen pågått för länge. “Jag gjorde fel som inte rapporterade att säkerhetsförhöret höll på för länge, det borde jag ha reagerat bättre på” säger Alm.

Två dygn innan gripandet skedde hade specialförbanden attackerat milisens högkvarter i nordöstra Kongo. Läget blev spänt och campen där svenskarna var förlagda utsattes för beskjutningar. Så här berättar Alm om själva gripandet “Det var tumult förorsakat av att personal upptäckt en man som försökte, som man uppfattade det, ta sig in på campen eller rekognoscera framryckningsvägar för en möjlig attack. Han kom in med bil och det var en slagsmålsliknande scen, skrik och liknande”.

 

Färre värnpliktiga i marinen

Vilken del av försvaret är det som drabbats mest av besparingarna hittills? Är det armén, flyget eller marinen? Hursomhelst så kommer en fjärdedel av de värnpliktiga i marinen i Karlskrona att försvinna nästa år. De kommer istället att ersättas med korttidsantsällda sjömän. Några av dessa gör sin värnplikt i skrivandets stund. På detta sätt skall kostnaderna hållas nere.

Hur det ser ut per enhet inom marinen varierar. Värsst drabbas 3:e Sjöstridsflottiljen som bara får 20 värnpliktiga istället för 132. Första ubåtsflottiljen minskar från 103 värnpliktiga till 60. Några uppsägningar av officerare blir det dock inte. Detta rapporterar Blekinge Läns Tidning.

Framåt marsch för spargrisen

Nu drar besparingarna igång på allvar. Försvarsminister Sten Tolgfors har givit besked i den frågan. Nu kommer materielanslaget att skäras ner med 650 miljoner kronor. Av denna summa kommer 130 miljoner att gå till de internationella insatserna.

Samtidigt har det blivit klart att Nordic Battlegroup skall avvecklas. Huvuddelen av soldaterna har kontrakt fram till november. Om det inte blir någon insats kommer soldaterna istället att bemanna styrkorna i Afghanistan och Kosovo under hösten 2008 och våren 2009. NBG:s soldater är övade för uppgifter utomlands och därför vill Försvarsmakten ta tillvara på deras kompetens genom att låta dem genomföra utlandstjänst även om det inte blir någon EU-insats. “En följd av denna åtgärd blir också att Försvarsmakten, som befinner sig i en ansträngd ekonomisk situation, kan spara 20–30 miljoner kronor” säger chefen för Försvarsmaktens förbandsproduktion Göran Mårtensson.