Försvaret ändrar syn på Ryssland

Både SVD och DN skriver om försvarets nya syn på Ryssland idag. Försvarsmakten tillkännager att även om Ryssland kan investera i sitt försvar, så är det inte sagt att det behöver utgöra ett hot mot Sverige. Generalmajor Michael Moore  säger att ”Energins ökade betydelse, Rysslands nya ekonomiska styrka och växande handel i östersjöregionen är det som gjort att hotbilden förändrats.” 

Försvaret har all anledning att tänka om. Det är, som jag tidigare skrivit, inte längre säkert att de militära hoten är de största.  Vad handlar denna ”Rysskräck” egentligen om? Gasledningen Nord Stream, kärnvapen eller armén? Den ryske ambassadören tycker i alla fall att de svenska föreställningarna är ”idioti”. Kanske är de 40 fregatter som landet beställt för att rusta upp sin östersjöflotta inte till för någonting annat än bevakning av gasledningen.
Vem har rätt och vem kan vara lugn? Kanske har ligger det något i DN:s ledarskribents ord ”på Jeltsins tid behövde ingen rädas Ryssland. Men det var då det”. Hans lärjunge, Putin överträffar sin föregångare.

4 responses to “Försvaret ändrar syn på Ryssland

  1. Jag håller med. Vi svenskar är så rädda för det som är annorlunda. Att ryssarna gör upp militära planer mot oss är inget konstigt. Vi tar det så personligt därav rysskräcken. Alla stater ser om sitt eget hus. Det gör vår också.

  2. Fin blogg för övrigt. Den ska jag följa när jag har tid.

  3. Precis, det är som du säger. Det är inget konstingt med att andra länder ritar upp planer. Sverige gör ju det också. Stater har gjort så i alla århundraden. Napoleon drog upp planer i fredstid och ritade kartor. Innan WW1 bröt höll stormakterna på för fullt med att tänka ut invasionsplaner och efter WW1 började man analysera de misstag som kostat så mycket blod. Det gjorde man även efter WW2. Och nu håller man på och planerar ”War on Terror”.

    Sånt är kriget, så har det alltid varit. Vad kan man göra åt det? En kall grym verklighet.
    Men däremot kan jag förstå oron kring gasledningen.

    Du är välkommen till min blogg närhelst du vill!

  4. Patrik Markgren

    En hotbild har ju traditionellt två beståndsdelar – en motståndares avsikter och förmågor. Den förstnämnda kan vara svår att bedöma och skifta snabbt. Den andra är mer stabil över tiden, och den som sätter gränser för vad en ”motståndare” kan ställa till med om avsikterna någon gång skulle bli hotfulla.

    Detta förhållande medför att den egna försvarsplaneringen och dimensioneringen av de egna stridskrafterna bör utgå från en potentiell motståndares förmågor, medan dess bedömda avsikter väger lättare (utom möjligen i de fall det handlar om långvariga och stabila allierade)

    I takt med att Ryssland blir starkare, måste också Sverige stärka sin försvarsförmåga, antingen genom upprustning eller NATO-anslutning, eller (helst) en kombination av dessa. Detta handlar inte om att utmåla ryska avsikter som onda, men väl att ha rätt kapacitet om situationen skulle utvecklas så att Rysslands intressen utgör ett hot mot oss.