USA behöver en Florence Nightingale

Det är inte första gången jag läser om den vanvård som krigsveteraner utsätts för på militärsjukhusen. Det är åtminstone andra gången på väldigt kort i jag läser i DN om hur illa ställt det är. I Aftonbladet stod det också under förra veckan om den smärtsamma vägen tillbaka för stympade veteraner, många av dem i 20-års åldern.

Den amerikanska militärledningen har skakats av avslöjanden om vanvård på landets största militärsjukus – Walter Reed Army Medical Center i Washington. Hur är det möjligt att det kunnat bli så? Har ledningen dålig kontroll p.g.a. byråkrati?  Säga vad man vill om sjukvården i USA överhuvudtaget, men det här tar priset.

Det har rapporterats att förhållandena är så dåliga att det delas ut råttfällor till patienterna. Knark och sprit förekommer bland de inskrivna. De utsätts också för tung byråkrati. En patient tvingades fylla i 26 blanketter som skulle skickas till 18 olika ställen för att han skulle få vård. Soldater som kommit in med nedblodade och smutsiga uniformer har varit tvungna att visa upp förtjänsttecken för att få nya persedlar.

Allt det här påminner mig om Krimkriget där de brittiska soldaterna utsattes för fruktansvärd vanvård på hospitalen. Fler dog till följd av den, snarare än av de skador de fått i strid. Den ende som verkligen gjorde något åt situationen var Florence Nightingale. Nu skulle verkligen USA ha behövt henne.

5 responses to “USA behöver en Florence Nightingale

  1. Om man läser DN och Army Times noterar man att det genomförts stora besparingar genom privatiseringar.

    Frågan som inställer sig. Kan allt privatiseras.

  2. Det är en bra fråga du ställer. Jag kommer ihåg att jag för ungefär fyra år sedan läste ett reportage i BusinessWeek om hur US Army höll på och outsourcade en del av sina funktioner. En av dem var logistiken om inte jag minns fel. Tanken med outsourching är att lämna över något man är sämre på att göra till någon som vet och kan bättre.

    Bush har gjort rätt som låtit sparka arméministern tycker jag. Han har inte skött sitt jobb, det är han som har ansvaret. Vanvård av hemvändande soldater är en skam utan like. Här i Sverige har det ju skett förbättringar under de senaste åren. Det har jag fått förklarat för mig och även läst.

  3. Bush kan inte gärna sparka försvarsministern eftersom han gjorde det alldeles nyligen.

    Vanvård kan vi nog inte säga att vi haft i Sverige. Däremot är det väl uppenbart att stödet till hemvändande soldater varit dåligt. Avsaknad av posttraumatisk behandling.

    Tyvärr är det likadant i USA där kamratföreningar är det enda stöd som finns. Vietnamveteraner har ofta vittnat om detta.

    Bristerna i den outsourcade logistiken leder till att enheterna måste eskorteras med ett bristfälligt skydd som resultat.

  4. Vanvård av återvänande soldater har väl varit en följetong i USA alltsedan första världskriget. Svaret på denna vanvården blev bl.a. Hells Angels.

    Vanvården av Vietnamkrigets offer är också välkänd.

    Jag föreslår dessutom att det mestadels är fattigt folk som drabbas av vavård när de återvänder från något kri (ja numer är det ju bara sådant som går ut i krig för USA), nu som då. Kennedy fick nog god vård efter andra världskriget ex.

  5. Det är sant Kerstin. Soldater har vanvårdats sen hundratals år tillbaka. I stort sett under alla kända konflikter har det varit så. Det var väl först under WW1 man började tänka till ordentligt. Napoleon hade bra logistik och den franska läkarkåren var välorganiserad. Den var tydligen den bästa i världen. Jag har fått det berättat för mig att under Napoleonkrigen var väldigt få av de sår soldaterna fick, riktigt dödliga (om man bortser från kanonkulor). Om de sköttes om på rätt sätt kunde en soldat gå ut till strid igen nästa dag, eller tja, redan under den pågående bataljen.

    Vanvården av vietnamkrigets offer är ett skräckexempel. Kanske bottnar det i attityden från WW2, där de som tillhörde infanteriet i princip betraktades som slödder inte värt en tanke. De som tjänstgjorde i flottan och flyget ansågs vara bättre folk.