Turkiet och Cypern

turkbild1.jpgI kväll var jag på ett föredrag om Turkiet och Cypern, arrangerat av Palmecentret. Medverkande var Kerstin Engle, riksdagsledamot (S), Ingemar Lindahl, Sveriges ambassadör på Cypern och Anne Ludvigsson, riksdagsledamot (S) och ordförande i Svenska kommittén för mänskliga rättigheter i Turkiet. Föredraget handlade om hur situationen ser ut i Turkiet vad gäller de mänskliga rättigheterna och hur det påverkar ett eventuellt medlemskap i EU. Även Cypernfrågan togs upp.

Förste talare var Anne Ludvigsson, nyligen hemkommen från Svenska Kommitténs resa till Turkiet. Denna sker årligen i syfte att studera de mänskliga rättigheterna i Turkiet. Hon fördömde bombdåden i Ankara.  Situationen har från att under fem års tid ha varit stabil, till att vara närmast kritisk i landet. En maktkamp mellan regeringen och militären har tagit turkbild3.jpgfart, där den senare öppet hotat den förra. Allt detta doftar ”unken militarism” enligt Ludvigsson och visar hur bräckligt läget är. Den 22 juli skall ett nytt parlaments- och presidentval äga rum. Risken finns att militären ånyo lägger sig i valet. En ny överbefälhavare har utsetts som är ännu mer ”hökaktig” än den förra, och som sannolikt inte skulle tveka att genomföra en militärkupp. Många ser det som positivt att det sker demonstrationer, det är ett gott tecken på demokrati. Men Ludvigsson är tveksam, det är oklart vilka som egentligen ligger bakom demonstrationerna. Det största problemet i Turkiet just nu är den facistiska staten och militären. Den sistnämnda styr indirekt och är ett hinder för mångfald. Var finns EU och dess medlemsländer nu när de verkligen behövs? Det mest önskvärda partiet just nu är enligt henne AKP. I oppositionen sitter CHP på vars agenda det står som överst, att i största möjliga mån stötta militären. Det minst önskvärda är att detta och andra nationalistiska partier får makten i Turkiet. Ett hinder för nya partier att få tillträde till parlamentet är 10% spärren. Det är den andel av folkets röster ett parti behöver för att bli invalt.

turkbild2.jpgNästa talare var Kerstin Engle som berättade om Turkiets eventuella medlemskap i EU. Turkiets ses både som ett hot och en möjlighet. Hot därför att det är ett land med stor befolkning som genast skulle få en stark position i unionen. Möjlighet eftersom det kan bli en god handelspartner. EU har från att tidigare haft en positiv inställning till utvidgning, gått över till en mer negativ. Vilket är märkligt eftersom expansionen stärkt demokratin. Ingmar Lindhal gick igenom Cypernkonfliktens historia från dess utbrott 1958 till idag. Det är den äldsta konflikten i Europa med FN-inblandning. Den är också mycket komplex eftersom den involverar fyra parter nämligen Grekland, Turkiet, grekcyprioter och turkcyprioter. 

En av åhörarna nämnde under publikens frågestund, att den turkiska lagstiftningen innehåller en fjärde paragraf som säger att grundlagen inte får ändras. Det spelar med andra ord ingen roll hur många nya partier som väljs in i parlamenetet och vill skapa förändringar.

Kommentarer inaktiverade.