Vapenhandlarnas bäste kund

Amnesty kritiserar Saab för att indirekt sälja vapen till militärjuntan i Burma. Men hur skulle företaget veta att Indien ämnade/ämnar sälja vidare? Spelar det någon roll egentligen? Hur mycket kan ett europeiskt vapenembargo mot en militärjunta hjälpa? Finns det någon bättre kunde för vapenhandlare än en militärjunta? Inte vill man väl gå miste om en så fin kund eller hur? Även om Saab inte skulle ha sålt vapen (direkt eller indirekt), så skulle Burma ha fått tag på vapen från annat håll. Eller hur? De har nog redan fått det mesta för länge sedan från den gode grannen Nordkorea. Vad kan Amnesty göra?

Vapenindustrin har funnits sedan urminnes tider och är sig lik. Det finns också branscher som är i princip likadana, har funnits sedan urminnes tider och kanske är skadligare. Beror på hur man ser på saken. Men de finns trots allt kvar. Varför?  

One response to “Vapenhandlarnas bäste kund

  1. Ora pro nobis

    Amnesty är numera en allmän mjukvänsterorganisation snarare än en människorättsorganisation. Det är populärt hos vänstern att angripa demokratiska länders rustningsindustri och belönas alltid med rubriker. I det här fallet angriper man inte ens SAAB för någonting SAAB har gjort utan för någonting Amnesty påstår att SAABs demokratiske kund kan tänkas komma att göra i framtiden trots att avtalet förbjuder det, ett händelseförlopp som Amnesty bara fabulerat ihop.

    Burma, som varnarna inte är på väg till, är en av värdens värsta förtryckarstater. I Freedom Houses lista delar det vanäran av värsta möjliga betyg med en en handfull stater och områden som Kuba, Tjetjenien, Turkmenistan, Libyen Nordkorea, Sudan, Tibet, Zimbabwe och Uzbekistan. De beskrev en gång värdet av detta betyg med att varje aspekt av människans vardag präglas av en väl motiverad skräck.

    Indien anser dock , till skillnad från USA, att det finns strategiska fördelar med att stryka regimen medhårs. De burmesiska tyrannerna tyr sig lika gärna till Kina som till Indien. Indien å andra sidan är en ansvarsfull demokrati medan Burma som kinesisk vasall skulle stärka ett autokratiskt Kinas inflytande där detta ur västerländsk synvinkel inte är önskvärt.

    Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen var naturligvis inblandade. Svenska Freds affärsidé är som bekant baserad på att den svenska förtalslagstiftningen inte skyddar företag.