Rysk Japanska Kriget 1904-1905

ryskjapan1.jpgDet Rysk-Japanska Kriget brukar hamna skymundan bland alla världshistoriens större konflikter. Kanske för att det utspelade sig i en världsdel så avlägsen vår egen, eller för att det inte var långt kvar till Första Världskriget. Men det Rysk-Japanska Kriget var inte mindre betydande än alla andra konflikter före eller efter. Krigets avgörande skulle få stora konsekvenser inte bara långt fram i Asiens historia, men också för vår egen världsdel.

Mot 1800-talets slut var Kina som då styrdes av Manchu-dynastin ett splittrat land. Alla europeiska stormakter praktiskt taget kalasade på det forna imperiets bekostnad genom att nappa åt den ena biten land eller den ena kolonin efter den andra. Kineserna hade inte så mycket att säga till om och alla uppror slogs ner med stor brutalitet. Men Japan hade lyckats modernisera sig och skapa en armé i västerländsk stil men hårdare disciplin. Inte heller ville kejsardömmet vara sämre än sina västerländka kolleger. När alla andra nationer var intresserade av att hävda sitt inflytande i Kina med en liten koloni eller delegation här och där, ville Japan ha hela territorier. Men de var inte ensamma, Ryssland hade precis samma ambitioner. Båda villa styra över Korea och Manchuriet.
Det var detta storgräl som skulle leda fram till det blodiga kriget mellan dem, vilket också varslade om vad Europa skulle gå igenom i ännu större skala 1914-1918.

Kina hade inte mycket att säga till om angående Korea. Japanerna hade lärt sig av amerikanarna att använda pansarkryssar-diplomati och började använda liknande metoder mot Korea 1876. Korea lydde då under Kina. Men år 1885 kom Japan och Kina överens om att hålla sina militära styrkor bort från den Koreanska halvän. Men detta löfte kunde naturligtvis inte hållas. När Peking beslöt att sända soldater till Korea för att slå ner ett uppror där, blev ledarna i Tokyo uppröra och förklarade krig. Det Kinesisk-Japanska Kriget 1894-95 (Sino-Japanese War), slutade i totalt nederlag för Manchu-dynastin. Men när Japan skulle kasta sig över sitt krigsbyte (Korea och Taiwan) sade Ryssland och många andra stopp.  Japan fick ge upp Korea. Det första onda fröet hade såtts.

Under det kommande decenniet skulle Ryssland och Japan tvista om Korea och Manchueriet. År 1898 skrev Ryssland under en överenskommelse om att Port Arthur i Korea skulle bli deras flottbas. Samma år erövrade amerikanarna Filippinerna. År 1900 bröt Boxarupproret ut i Peking. Alla dessa händelser som skedde under en kort tid, övertygade Japan om att man måste göra något snart för att hävda sitt inflytande. Men dess oraffinerade diplomati i skulle inte föra gott med sig. Speciellt det avskyvärda mordet på den koreanska Kejsarinnan Myeongseong i hennes eget palats och brännandet av hennes våldtagna kropp, ledde till att Tsardömmet slog dövörat till.

ryskjapan4.jpg Japan tappade tålamodet och den 5 februari 1904 bröts alla diplomatiska förbindelser. Blott tre dagar senare torpederades hela den ryska Stilla Havsflottan stationerad i Port Arthur. Tre skepp skadades. Här kunde Amiral Togo som ledde operationen ha utnyttjat överrasknigsmomentet och sänkt hela flottan. Men så skedde inte. Inte heller drog ryssarna fördelar av japanernas misstag till att attackera deras fartyg. Istället beslöt de sig för att invänta Östersjöflottan som sändes iväg som förstärkning runt halva jordklotet. Det ironiska var att japanernas djärva attack stöddes av amerikansk och brittisk press. Men deras ton skulle komma att ändras till det motsatta några decennier senare.

korsaflod.jpgEftersom den ryska flottan förblev passiv, var det fritt fram för japanerna att sända över sina marktrupper en efter en. De första förbanden steg i land och bröt genast igenom de ryska försvarsställningarna vid Yalu-floden. Därefter marscherade de raka vägen mot Port Arthur och belägrade staden. Garnisonen var endast 4000 man stark. Japanernas styrka bestod av 35,000 man understött av tungt sjöartilleri. Men de moderna maskingevären som ryssarna hade till sitt förfogande, skulle kosta tusentals japaner livet.

shaho.jpg Belägringen varade i månader och säkert skulle den ha varat längre och till ryssarnas fördel, om inte flera misstag begåtts. Trots att japanerna led svåra förluster när de gång på gång attackerade befästningarna, kunde portarthur.jpgförstärkningar transporteras från Japan. Den ryska flottan var som vi tidigare nämnt inaktiv. Ryssarna å andra sidan hade desto svårare att ersätta förluster. De var tvungna att transportera dem flera tusen mil via Trans-Sibiriska järnvägen, som dessutom bara hade ett spår. De ryska styrkorna var dåligt ledda. Officerarna tenderade att beordra reträtt där de inte skulle ha behövt göra så, vilket ledde till att japanerna intog allt starkare positioner.

rysk-japan3.jpg Men även japanerna begick misstag. Deras huvudplan var att inta Port Arthur så fort som möjligt innan ryssarna han få förstärkningar. Detta ledde till desperata anfall mot ryska positioner med höga förluster som resultat. Striden vid Liaoyang i augusti 1904 kostade 23,000 japaner livet många av dem dog när de störstade ner i ryssarnas vallgravar vilka späckats fulla med spetsiga pålar. Anfallet vid Shaho i oktober samma år vilka sammanlagt ledde till över 20,000 stupade. Men även ryssarna led samtidigt svåra föluster. Några månader senare, den 2 januari 1905 var läget hopplöst och Port Arthur kapitluerade. Belägringen hade kostat 60,000 japaner livet och 31,000 ryssars.

ryskjapans2.jpg Den ryska konteroffensiven vid Mukden i februari ledde ingen vart. Striden rasa i tre veckor över en flera kilometer lång frontlinje. Här förlorade ytterligare 75,000 japaner livet och 110,000 ryssar. Men dödsstöten för det ryska imperiet kom inte fastlandet, utan till havs. I maj nådde äntigen Östersjöflottan under ledning av Amiral Rozhdestvenskij fram. tsushima.jpgResan runt hela Afrika hade varit lång och mödosam och lett till att moralen bland besättningen hade sjunkit til lägsta tänkbara nivå. Vid Tsushima blev den ryska flottan fullständigt massakrerad. När sjöslaget var över låg 21 ryska skepp på botten tillsammans med 4000 man. Japanerna förlorade endast tre mindre fartyg och 100 döda. Den 5 september slöts freden i Portsmouth och Japan vann en plats bland stormakterna. Fem år senare annekterade de Korea.  

Det Rysk-Japanska kriget var en konflikt som egentligen Ryssland skulle ha vunnit. Men svårigheterna med att anabbt föra fram förstärkningar från en del av riket till en annan ledde till nederlag. Tsar Nikolaj II hade dessutom en naiv inställning till sina egna rådgivare. Han valde ofta ut de som var korrupta och själviska tjuvar vilka stal och myglade för egen vinning, en del av dem skulle senare delta i Revolutionen.
När freden skrevs under var båda nationerna utmattade. Ingen av dem hade kunnat fortsätta kampen under någon längre tid. I Ryssland började folket göra uppror eftersom kriget gick dåligt. Tsar Nikolaj var dessutom orolig över att försvaret mot en eventuell attack från europeiskt håll hade förvsagats. Men det var mer än så som kriget hade försvagat. Det första steget mot Revolutionen hade tagits.
Japans ekonomi hade kollapsat och de militära resurserna var i princip förbrukade. Vädjandet om fred kom i sista stunden.
Läxan från detta krig blev att en nation måste mobilisera alla sina resurser (mänskliga, ekonomiska, naturliga, politiska etc) för att kunna segra. Det Rysk-Japanska kriget varade knappt två år och kostade fruktansvärs mycket. Det Första Världskriget som skulle bryta ut i Europa några år senare, liknande detta men skulle vara i fyra långa år. Medan västmakterna trätte med varandra, skulle Japan ostört stärka sin makt i hela Fjärran Östern. Dess herravälde till sjöss skulle vara oavbrutet ända till Midway.

Hur gick då det ödesdigra slaget vid Tsushima till? Det här videoklippet är ur filmen ”Emperor Meiji and the Russo-Japanese War” gjord 1958. Har själv inte sett filmen, eftersom den är i princip omöjlig att få tag på. Sannolikt måste man åka till Japan.

4 responses to “Rysk Japanska Kriget 1904-1905

  1. Man brukar inte se intressesfärerna, kocessionerna och exterritorialrättigheterna i Kina som kolonier. Hong Kong, Macau etc. var naturligtvis kolonier. Att Kina inte kolloniserades berodde delvis på intressekonflikter mellan stormakterna men också på att landet helt enkelt var så stort och organiserat att det var svårt att dominera.

    Om jag inte missminner mig gick den transsibiriska järnvägen fortfarande på en färja över Bajkalsjön. Det måste ha varit den trånga sektorn. Jag har för mig att jag såg en siffra på den maximala styrketillväxt i fjärran östern som detta medgav.

    Gjorde inte ryssarna ganska bra ifrån sig i kriget till lands? De kom att lida av brist på förnödenheter och Mannerheim skriver i sina memoarer att ammunitionsreserverna började sina i hela det ryska riket. Man underskattar alltid i fredstid hur mycket det faktiskt går åt. Detta var ju ett krig där många helt nya erfarenheter gjordes.

    Ett annat ryskt problem är att högadeln inte är stor nog att vara en tillräcklig rekryteringsgrund för kompetenta fältherrar i ett modernt krig.

  2. I knew it….jag visste att det var något jag stirrat mig blind på. Naturligtvis var inte Kina kolonialiserat som Afrika och Amerika. Men när man läser berättelser och så från den tiden, är det precis det intrycket man får.

    Svårt att säga hur bra ryssarna gjorde ifrån sig utan för Port Arthurs befästningar. Men manfallet var varken bättre eller sämre på båda sidor. Det kluriga är att olika källor uppger olika dödssiffror om kriget. Ta till exempel slaget vid Mukden. En källa säger att 61,000 ryssar stupade, medan en annan höjer insatserna till 110,000. Vad skall man då göra som studerande av militärhistoria? Man blir ju snurrig i huvudet till slut. (Ja, jag vet vad du tänker Ora Pro Nobis, ”hon är sannerligen blodtörstig eftersom hon tog den största siffran….”).

    Men hursomhelst, motstridiga källor gör det svårt att avgöra. Vad skall man göra?

    Åh, förresten den största bok jag har om Rysk-Japanska Kriget är från 1904, skriven på svenska! 1200 sidor från dess utbrott till Port Arthurs fall. Kriget var inte ens slut och det skrevs så mycket om det. Varenda sida är rikligt illustrerad. Jag lyckades få boken för 50 kronor. En struntsumma tycker jag. Några av bilderna här på bloggen är från den. Annars är fina illustrationer om det här kriget svåra att hitta.

  3. Jag har ett fickur som personligen lämnades över till min farfars mors morbror av den japanske kejsaren för att han hjältemodigt hjälpte japanerna.
    Klockan är gjord i London av J.Graham & Suns Watchmakers. Den är i 18K guld med en 18K guldkkedja. Klockan är i mycket bra skick och ligger i originaletuit.

  4. Hej Jonas. Det är en intressant historia du berättar. Jag vill höra mer! Hur kom det sig att han hamnade i Rysk-Japanska Kriget?