En intressant skrift om upprustning

Hittade ett inlägg skrivet av Generalmajor Gunnar Lindqvist i Krigsvetenskapskademiens tidskrift. Även om det är från år 2000 så är det intressant att läsa. Tar mig friheten att citera delar av det.

Erfarenheterna visar att upprustning tar lång tid!

”Läget i Europa måste anses vara positivt idag. Dock finns onekligen vissa latenta faror. Inom några årtionden kommer jordens befolkning att växa til 10 miljarder. Större delen av den ökade befolkningen kommer att koncentreras i och kring storstäder. Etniska, sociala och religiösa konflikter tycks öka. Knappheten på råvaror förvärras. Fler stater har kärnvapen.””Alliansfrihetspolitiken ligger fast och skall inte ens diskuteras enligt regeringspartiet. Motivet till detta anges ofta vara att vi klarat oss från två världskrig just tack vare vår alliansfrihet och neutralitetspolitik. Man behöver dock inte ha läst mycket historia förrän man inser att detta är ett helt felaktigt påstående. Många neutrala länder drogs mot sin vilja in i det andra världskriget. Flera av dem drog efteråt den slutsatsen att det var tryggare att gå in i en allians. Så icke Sverige.””Att vi deltar i övningar inom Partnerskap för fred är bra. Det lär oss mycket. Men det innebär inte att vi gratisk får samma förmåner som medlemsstaterna i NATO. Det kräver att vi visar verklig solidaritet. Vi kan inte smyga in i NATO.””Erfarenheten från andra världskriget visar klart att vi inte hann med att rusta upp vårt försvar i tid. Vi var egentligen inte uppe i godtagbar nivå förrän 5-10 år efter krigsslutet. Slutsatsen blir att det tar mycket längre tid att rusta upp från en låg nivå än det tar för det säkerhetspolitiska läget att ändra sig radikalt.”

”Vi har en mindre täckande försvarsindustri som är mer beroende av leveranser utifrån samt materielsystem som blivit mer komplicerade, jämfört med 1939. Enligt propositionen skall industrin mest syssla med forskning och teknikutveckling men inte ha nämnvärd tillverkning. Att tillverka lär man sig emellertid inte på nolltid. Det kan ta upp till decennier, och det är tillverkning som gäller när krisen kommer.”

”Till sist vill jag påpeka vikten av att föra ut diskussionen om vår alliansfria politik och neutralitetspolitik til allmänheten. Det bör inte bara vara ett ämne för de fåtal som dagligen sysslar med säkerhetspolitik. Det kan vara svåra frågor för gemene man, men skall vi ha en levande demokrati bör även dessa spörsmål bli föremål för debatt.”

8 responses to “En intressant skrift om upprustning

  1. NATO, ja. Befinner mig just nu i Island. Imorgon 30/9 är det på dagen exakt ett år sedan amerikanerna lämnade landet, bl a den bas de hade på Keflavik. Vad vet du om bakgrunden till att amerikanerna stack? Nåt du kanske kan berätta lite om?

  2. Hej
    Jag ville skriva ett mail till bloggskrivaren men ingenstans finns det någon adress.
    Kan du maila mig Militära Reflektioner?

  3. Berndt – USA avvecklade sin permanenta närvaro på Island som en del av sin omstrukturering, precis som Sverige omstrukturerat försvaret efter murens fall. Många av de amerikanska förband som varit stationerade i Europa har tagits hem till CONUS och avvecklats, minskats (divisioner har blivit brigader, t ex) eller gjorts om (tunga divisioner har blivit lätta osv). NATO:s närvaro på ön är dock inte helt borta, t ex så svarar de olika medlemsländerna för Islands luftförsvar enligt någon form av rotationsschema. Jag tror att Nederländerna just nu svarar för den delen just nu. Räcker det?

  4. Bra att du besvarade frågan Major, för det enda jag visste var att amerikanarna hade en bsa på Island men stack därifrån.

    Har själv varit på Island en gång i tiden. Var där och turnerade med en symfoniorkester. Glömmer aldrig när vi alla hoppade i den Blå Lagunen. Trots att det var vinter märkte vi inte av det. Var och varannan islänning är kompositör eller musiker. Jag glömmer aldrig engelsmannen som dirigerade oss under en dag. Han hade ett enormt musikaliskt temperament.

    Ja just det, och så red vi islandshästar och jag fick ridsår på några ställen (hrm hrm). Jag är infanterist inte kavallerist…..

  5. È de rolit Berndt! Ja ja, jag tyckte själv att de va rolit….när såren läkt.

    Har du suttit upp på en islandskuse ännu?

  6. Är det den kusen där ens ben släpar i marken när man sitter på den och åker?

  7. Nejmen Major….visa lite respekt för islandshästarna. De är små men tåliga fållar som kan få upp en himla fart, vilket är bra i det ibland ruggiga isländska klimatet. Kanske inte lika envisa som ponnies. Mjuk, varm och gullig päls har de också som en nerkyld själ kan trycka sig emot.

    Men jag har inte suttit i en sadel sedan Island.

    Så under min vistelse på Island fick jag se och göra många fantastiska saker, höra och spela vacker musik….men lämnade ön med skavsår i underredet och skållade händer (därför att kranvattnet kommer direkt från gejsrarna och inte är helt nerkylt).