Materielbrister och höga arbetsbelastningar inom Försvaret

ob2.jpgI Värnpliktsnytt går det att läsa om hur flera höga officerare riktar hård kritik mot ÖB. Anledningen är höga arbetsbelastningar och utbrändhet. Alla de omstruktureringar som skett under de senaste åren har lett till förvirringar som måste hanteras. Flera officerare vill vara   anonyma eftersom de är rädda för påföljder.
(Foto taget av bloggaren)  Men en av dem som talar ur är Alf Ingesson-Thoor som är psykolog ”Folk kan inte fokusera på sina jobb för att för mycket energi går åt att hantera den förvirring som uppstått av att organisationen är i konstant förändring. Idag får vi bara allt fler uppgifter att lösa, samtidigt som man ger oss mindre resurser. Jag rör mig ständigt på förbanden, så jag får höra om de sociala katastrofer som drabbar anställda på grund av att de jobbar för mycket”.

Han berättar vidare om folk som sliter halvt ihjäl sig för att hinna med allt arbete och mänskligt lidande av stora mått. ”Det är ÖB:s ansvar. Vi längre ner i leden har skrämts till tystnad i alla år genom försvarets dolda agenda med hot, kontroll och bestraffning, men nu får det faktiskt räcka. Efter det här uttalandet kommer säkert repressalier att vänta för min del, men jag känner mig tvungen att tala ut. Det här håller inte”.

Samtidigt fortsätter debatten om materielförsörjningen som lider av stora brister. På Svd Brännpunkt skriver idag Försvarsminister Sten Tolgfors och Vide ordf vid Försvarsutskottet Rolf Gunnarson. I debattinlägget står följande att läsa: ”Sverige hör till de länder i Europa som procentuellt sett lägger mest på försvarsmateriel. När det gäller försvarskostnaderna hamnar Sverige under genomsnittet..//..Alltjämt står inhemsk materiel för upp emot 85 procent av materielförsörjningen. De långa utvecklingsprocesserna har gjort att behovet ibland kan förändras redan innan materielen är färdig för produktion. Idag är kraven annorlunda. Materiel måste kunna kompletteras och tillföras försvaret snabbt, inför konkreta behov vid en internationell insats. Det kräver att resurserna inte låses i mycket långsiktiga projekt. Materielen måste vara möjlig att använda integrerat tillsammans med andra länder”.

11 responses to “Materielbrister och höga arbetsbelastningar inom Försvaret

  1. Helt riktigt, det håller inte att producera allt själva även om man nu skulle vilja det. ”Företaget” har varit i konstant förändring sen jag vet inte när och uppgifterna förändras hela tiden. Det funkar uppenbarligen inte att utveckla en produkt för morgondagen om man inte kan vara hundra på att den uppgiften fort. ska lösas då.

    Se bara hur lång tid det tar för att ta fram all mtrl i ökenkamo.

  2. Jag borde kanske ha skrivet det i inlägget….att Försvaret har varit i förändring så långt tillbaka man kan minnas. Det är precis som med IT som jag studerar. Vi får hela tiden höra att ”världen förändras”, IT har revolutionerat allt! Men kom igen nu, suckar en annan….är inte den revolutionen över vid det här laget. Kanske är det lite långsökt att försöka jämföra FM med IT, men de är båda utsatta för ”ständig förändring”.

    Förändring har blivit vardagsmat.

  3. Jo, förändringen borde blivit vardagsmat för FM men tydligen inte. Inte heller verkar omorganisationerna hjälpt något överhuvudtaget då det fort. är lika segt och dyrt som tidigare. Som lasse i ledet så undrar man ju var alla pengarna tar vägen egentligen?

  4. Vad hände egentligen med NBF?

  5. NBF är under implementering, fast inte med sådan fokus på namnet (som är rätt fånigt – borde vara ett Nätverks-understött Försvar). På den operativa ledningsnivån finns system i de fasta ledningsplatserna. På mekbattarna finns SLB (stridsledningssystem bataljon) i avancerad försöksmodell. Stvförbanden har sitt integrerade ledningssystem TCCS. Det reglementariska underlaget i form av nya snabbare planeringsmodeller och stabsarbetsmetoder finns oxå.
    Det som krävs är sensorsystem – bl a UAV:er – som kan svara upp mot undbehoven. Och att någon sätter ner foten avseende MARCUS sensor – och sambandssystem.

  6. Michael, vad är ökenkamo?
    Ursäkta trivial fråga, men jag är inte alldeles hemtam med alla mil. förkortn.😉

  7. Olika länder använder olika ökenkamo har jag sett. Vilket land har det bästa? Ibland undrar man.

  8. Men – men kamoflagejackan syns ju!?!

  9. Vilken camo är bäst? Det finns faktiskt en undersökning på det oxå. Fältgrått var överlägset bäst – överallt! Alltså återinför filtkostym m/58…. eller?
    m/90 i gröna nyanser är en typiskt ”snäll” uniform, ser bra ut på våra fredsbevarare, och kontrasterar mot tyska, brittiska och ffa amerikanska motsvarigheter med till del bruna nyanser som ger ett mycket agressivare intryck. Så och den danska motsvarigheten, som med sina starkare kontraster också ser ”sexigare” ut. Och tro nu inte att man inte tagit hänsyn till den faktorn!

  10. Hmm, satt och funderade varför jackan inte är enfärgad. Är ”kahki” ute?