Försvara Sverige bättre!

svensktiger.jpgHittade ett häfte med någonting som jag tror är ett förslag på en alternativ strategi för Sveriges Försvar. Förslaget heter ”Försvara Sverige bättre – Ny strategi för 2000-talet” och presenterades för ett år sedan. Författare är Överste 1.gr Jan Wickbom, Lotta Gröning, journalist och debattör med ansvar för opinionsbildningen i Aftonbladet och generalmajor Bengt Lönnbom.

Tänkte att ni som läser den här bloggen kan vara intresserade av att se delar ur strategin. Kan inte publisera den i helhet här.

Ur Företal av Ulf Wickbom
Försvarsmakten har idag knappast ett enda insatsberett förband för insatser på eget territorium, trots att anslagen ligger på ungefär samma nivå som invasionsförsvarets kostnader för 800,000 man under vapen. Det låga uttaget av värnpliktiga kommer knappast att räcka för kommande svenska åtaganden i internationella operationer.Oklarheten i försvarsdebatten har skapats av förvirringen kring begreppet insatsförsvar. Det gamla invasionsförsvaret skulle förhindra invasion. Insatsförsvaret skall användas för insatser, som inte låter sig konkret formuleras. Otydligheten skapar en oklar målformulering, splittrad planering och därmed svårigheter att utvärdera och korrigera.
”Den här skriftens författare hävdar att svenska soldater i stort antal skall kunna föra väpnad strid mot en inkräktare som vill ockupera Sverige eller delar av svenskt territorium. Sverige får inte bli ett strategiskt vakuum. Utan manifesterad svensk försvarsvilja kan vi inte räkna med att någon annan vill komma till vår hjälp. Jan Wickbom hävdar att idén om ett ”smalare men vassare försvar” är fel, Sverige kan aldrig hålla stånd mot en stormakt i en kraftmätning mellan samma slags vapen och teknologier. Stormakten kan fylla på tills den har överlägsna resurser”.”Den som vill hävda en annan uppfattning än Jan Wickbom tvingas nu att skärpa sina argument till en helt annan tydlighet än dagens politiskt anpassade försvarsdebatt”.

Ur Problemformulering
”Bland svenska försvars- och säkerhetspolitiska experter har insmugit sig ett främmande sätt att betrakta kriget. Ett utländskt betraktelsesätt, som inte är folkförankrat. Under tio år har försvarsbeslut fattats, som inte varit till Sveriges bästa. Sveriges fred och frihet har icke stått i fokus”.
”De löpnade försvarsbesluten leder till att Sveriges territoriella försvar, invasionsförsvaret utplånas. Försvarsanslagen skall i stället användas dels till en kår med några tusental man för internationella insatser och dels till en organisations för insatser mot katastrofer och terror. Den sistnämnda organisationen skall kunna förstärkas med hemmavarande styrkor ur den internationella kåren. För det tredje skall tills vidare små, men dyrbara organisationer behållas för studier och försök med avancerad, teknisk krigsmateriel, som kan förbättra svenska förbands interoperabilitet. Om-i en framtid – ett invasions- eller kupphot skulle framträda tydligt, förväntas FN träda in till Sveriges försvar. Detta är ingen förtroendegivande politik. Sverige utgör alltså ett strategiskt vakuum. För att besätta ett sådant vakuum behövs endast ockupationstrupp. I ett svagt försvarat territorium kan en angripare lätt binda eller slå det svaga försvaret och sedan ockupera landet. FN eller andra internationella organisationer torde icke vilja eller kunna verksamt bidra till försvaret av ett sådant territorium. Detta beror på att all internationell samverkan i försvarssammanhang förutsätter att ett hotat land har en egen grundläggande försvarsförmåga. En allians är inte starkare än dess svagaste länk”.”Idag ägnas all kraft åt inrikespolitik och utrikes/säkerhetspolitik. Försvarspolitiken har avskaffats. Man har därvid inte beaktat att försvarspolitik skall syfta till att hot mot Sverige inte uppkommer. Försvarsmakten skall vara fredsbevarande. Man har endast inriktat sig på att försvarsmakten skall kunna möta akuta våldshandlingar. Hur, var och när de än uppkommer. Denna utveckling har gått snabbt och har genomförts efter begränsad diskussion. Allmänheten känner inte till den nya inriktning försvarsmakten fått, och stödjer inte beslut om att skcika svenska soldater utomlands för att där bedriva krigshandlingar. Den bakomliggande säkerhetspolitiska analysen övertygar inte eftersom en begränsad grupp människor under stark påverkan av idén om en ”revolution i militära affärer” och av det första tankegods som följde på terrprinsatserna den 11 september och senare. Bristen på en försvarspolitisk diskussion hos oss värd namnet är påtaglig”.

Ur Försvarspolitiska krav på strategi och härodning
”Den så kallade ”värnpliktstjänstgöringen” syftar nu till att sortera ut volontärer för vidareutbildning och anställning i denna ockupationstrupp, i internationella förband. De grundutbildade soldater, som itne värvas till dessa insatsförband och före detta värvade soldater betraktas under tio år som resurs för eventuel framtida organisering av ”nationella” verktyg/insatsförband. Försvarsmakten har blivit en organisation för värvning och utbildning av internationella insatsstyrkor. I denna organisation är det interna välbefinnandet det övergripande målet. Försvarsmakten fundamentala uppgift – försvar av Sverige – har bortfallit. De fortfarande stora försvarsanslagen används inte för den fundamentala uppgiften. Dessa idéer om insatsförband har imploderat, verksamhgeten maler till stora kostnader ner sig själv. Inrikespolitisk säkerhet och internationella insatser har inte med vår grundläggande försvarsförmåga att göra och förtroendet för försvarsmakten förtvinar”.

Krav för framtiden
”Den är nu dags att återgå till principen att vårt lands grundläggande försvarsförmåga måste baseras på allmän värnplikt och vara utformad för att försvara Sverige i Sverige”.
”2000-talets revolutionerande vapen- och teknikutveckling leder-paradoxalt nog – till ökade krav på att vi kan försvara oss med många värnpliktiga, allmän värnplikt”.
”Den allmäna värnplikten – rätt tillämpad såsom viljornas kamp – har dubbelriktad verkan. Den tillvaratar folkets – soldaternas – motståndsvilja, ansvarskänsla och samhörighetskänsla samtidigt som tjänstgöring i militära förband stärker soldaterns – folket – samhörighetskänsla, ansvarskänsla och självdisciplin. Tjänstgöringen är fostrande”.

Ur strategi för försvar av Sverige
”Den grundläggande profilen hos vår strategi bör vara att förbanden har förmåga att undandra sig eller överleva en angripares bekämpning av våra presumtiva kritiska sårbarheter. Försvarsmakten skall fungera både om denna bekämpning sker såsom en kuppartat inledd, begränsad invasion och om den sker som en långvarig fjärrbekämpning av vår infrastruktur och av våra sårbarheter i hela territoriet. Vi bör därför tillämpa en defensiv strategi. Vi bör inte offensivt i duellstrider försöka slå fiendens kuppstyrkor och fjärrstridkrafter, utan i stället bör vi långvarigt bekämpa hans invasionsstyrkor”.
Ju oftare och på ju större yta vi bekämpar motståndaren, ju större styrka visar vi och ju mer sliter vi ut angriparens stridskrafter. Vi skall inte som vid möta-hejda-slå-operationer tidigt och kortvarigt utveckla mycken och tung eldkraft, samordnad av en sofistikerad ledningsorganisation. Vi har numera inte råd och vi bör inte räkna med att framdeles få tid att organisera en försvarsmakt för sådana operationer. I stället bör vår strategi syfta till operationer där vi med så många förband som möjligt långvarigt utvecklar lätt, billig eldkraft i sådan mängd att motståndarens invasionsförband nedkämpas”.”Om vi skall bekämpa/strida/bjuda motstånd ofta och på stora ytor bör strida med många, självständiga, uthålliga förband, här benämnda ”stormbataljoner”. Både av skyddsskäl och av ekonomiska skäl skall dessa bataljoner inte ges tung beväpning och tung utrustning. Bataljonens eldkraft blir därför begränsad. Det fordras många bataljoner för att prestera stor eldkraft. Kvantiteten skulle kunna sägas gå före kvaliteten. Men vår stora kvantitet är till ingen nytta om våra förband inte är aktiva och ofta utvecklar eldkraft. Detta ställer stora krav på soldaten. Våra soldater måste ha högsta kvalitet. Därmed inte menat att de skall vara världsmästare i handgranatskastning o s v allihop. Deras kvalitet bygger på den folkförankrade motståndsviljan och kraftfull truppföring. Man kan därför säga att vi väljer stor kvantitet goda soldater i stället för en litet kvantitet eldkraftiga, tekniskt komplicerade vapen – som ändå är begränsat användbara i strid mot en motståndare som har starkt fjärrvapenunderstöd. Vi kan sägas bjuda assymetriskt motstånd, inriktat mot fiendens känsliga trupp och inte mot hans okänsliga, tunga understöd”.”För att stormbataljonerna skall kunna strida effektivt och länge krävs en operativ ledning som ställer uppgifter till dem och som ombesörjer deras logistik. Uppgifterna måste anpassas till det logiskt möjliga. Logistiken bör vara territoriellt anknuten, nätverksorganiserad. Stormbataljonerna bör vara territorierllt anknuten, nätverksorganiserad. Stormbataljonerna bör samordnas under territoeriella chefer – ”regementschefer”. Dessa i sin tur bör samordnas av ”militärbefälhavare”.”Försvarsmaktens ”tyngdpunkt” skall utgöras av våra lätt utrustade värnpliktiga soldater, organiserade i stormbataljoner. Dessa skall spridas, ledas och underhållas på sådant sätt att motståndaren inte kan fastställa och bekämpa några ”kritiska sårbarheter” hos vår försvarsmakt”.”Försvarsmaktens beväpning och utrustning är en kostnadsfråga en försvarspolitkst fråga. Hur mycket vill svenska folket kosta på sina värnpliktiga? Vapen och utrustning skall anpassas till den strategi, som statsmakterna fastställer och som skall tillämpas av försvarsmakten/ÖB. Plutonen, kompaniet och bataljonen bör ges kapacitet för autonom närstrid”.Ur efterskrift
”Grundprincipen i föreliggande förslag är att det åter skall bli svanska folket, militärt representerat genom allmän värnplikt, som skall försvara Sverige och snsvara för Sveriges fred och frihet. Med denna utgångspunkt har en strategi och en härordning  skisserats”.

7 responses to “Försvara Sverige bättre!

  1. Varför har Wickbom m fl författat den här skriften? Beställd av någon? Politiskt parti, Försvaret, annan intresseorganisation eller opinionsbildare? Vore intressant at veta i vilket sammanhang, och för vem, detta opus producerats.

  2. Jag vet inte vem Wickbom är, Berndt. Förutom att han är överste. Hittade det här häftet av en slump och har ingen aning om dess sammanhang. Totalt 32 sidor text, det du ser här är endast de mest intressanta delarna.

    Vad tycker du om det du läser?

  3. Hmmm…..det här häftet är andra tryckta upplagan, februari 2007. Men i förordet står det
    Stockholm i september 2006
    Ulf Wickbom

    Undrar om någon annan läsare kan lösa gåtan åt oss?

  4. Det är intressant läsning, inte minst med tanke på att den förefaller vara skriven slutet 90-talet/början år 2000 (med tanke på titeln). Men borde stå nånstans vem som gett ut skriften. Kan det vara en socialdemorkatisk beställning eftersom Lotta G är inblandad.

    Bland de intressanta ställningstagandena märks ju bla:

    ”Försvarsmakten fundamentala uppgift…har bortfallit… försvarsanslagen används inte för den fundamentala uppgiften… verksamhgeten maler till stora kostnader ner sig själv… förtroendet för försvarsmakten förtvinar.”

  5. Men varför dessa skrifter? Vad vill överste Wickbom med dem? Jag blev själv konfunderad över att se en kvinnlig journalist från Aftonbladet bland officerarnas namn. Hade hon varit militärhistorieker eller forskare hade jag inte sagt nått.

  6. Sätt en AK i händerna på varje person över 18 så blir det svårt för ryssen att ta över landet…