Smarta vapen och smarta arméer

ussoldier1.jpgI veckans utgåva av The Economist står en artikel ”Brains, not bullets” som väcker många tankar. Vad den vill ha sagt är att Västerländska arméer är mycket bra på att rasera och förstöra allt i sin väg, men hur är det med deras förmåga att återuppbygga allt efteråt? För det talas titt som tätt i debatterna om arméernas förändrade roll. Traditionellt (om läsaren tittar tillbaka i den mörka historien) så har arméerna koncentrarat sig på att krossa fienden med våld. När väl freden slutits är det upp till civilbefolkningen i de områden där kriget farit fram, att återuppbygga sina hem och försöka återgå till vardagen innan kriget. Men så är det inte riktigt längre…..

I Pentagon diskuteras vilken roll armén egentligen skall ha i konfliktområden som Afghanistan och Irak. Skall de ha två ansikten: förstörarens och återuppbyggarens? Det senare kommer att kräva högutbildade soldater. Dessa skall helst vara en blandning av ”lingvister, historiker och antroploger”, enligt artikeln. Men då kan man väl även lägga till ingenjörer. 
Är denna vision möjlig för en armé som US Army? Tittar man tillbaka ända till WW1 och till Irak idag så är det till större delen alltid samhällets bottenskikt som hamnat och fortsätter att hamna i armén. The scum on earth. En del av rekryterna kan inte ens läsa och skriva. Hur skall planerna för att skapa en högutbildad och smart armé se ut för Pentagons del?

Man vill att krigen skall bli billigare och smartare. De skall kräva lite liv och lite resurser. I artikeln talas det om ”smart weapons”, t.ex. målsökande missiler. Tidigare talades det om hur den framtida soldaten skulle kunna se ut. Denna såg mest ut som en korsning mellan cyborg och transformer, ja, nästan som hämtat ur Heinleins Sci-Fi roman ”Starship Troopers” där den ultimata dödsmaskinen beskrivs. Soldaten skulle vara utrustad med all slags hi-tech för att kunna utföra ett gott uppdrag. Mycket av detta lät nästan för bra eller för dyrt för att vara sant. Temperaturreglerande uniformer, mörkerseende visir framför hjälmen, benskenor som skulle utgöra en slags extra muskulatur (som i Heinleins bok), minidatorer som ständigt är uppkopplade till sjukvårdarna om soldatens fysiska tillstånd.

Men denna vision har på senare år börjat ifrågasättas. Är det verkligen hi-tech som gör en soldat effektiv för ett uppdrags syfte? Kanske är det mer utbildning i klassiska ämnen som historia, ekonomi, matematik, humaniora och fysik som behövs. Skulle det kunna tänkas bli dyrt? Det beror på. Tittar man tillbaka på USA:s försvarsbudget under de senaste krigen, ser man tydliga skillnader. Under Koreakriget spenderade regeringen 14% av sin BNP på försvaret, under Vietnamkriget låg den på 9% och idag ligger den på 4%. Många av USA:s allierade lägger mindre än 2% på sitt försvar.
Är det tillräckligt för att börja bygga och utbilda ”smart armies”?

19 responses to “Smarta vapen och smarta arméer

  1. Att det finns rekryter som inte kan läsa eller skriva låter överdrivet, visst måste du ha en godkänd examen från High School för att bli värvad?

  2. Jag har hört att det förekommer fall där rekryterna inte kan läsa och skriva.

  3. High school ÄR ett krav, att det amerikanska skolsystemet misslyckats med vissa individer – precis som i Sverige (jag har träffat på åtskilliga beväringar som inte visste hur man höll i en penna) – är ngt helt annat. Utbildningsnivån har dessutom stigit, inte sjunkit, med de nya värvningarna efter 11/9. Michael Lee Lanning berättar om hur hans pluton i Vietnam 1969 hade en historieprofessor och en danslärare som skyttesoldater. Dansläraren var en av de bästa ”points” han någonsin haft. Trots detta är US Army idag den bäst utbildade som USA någonsin sänt i fält. Jämför med den brittiska (läs t ex Vincent Bramleys ”Excursion to hell” för ett riktigt grodperspektiv).

    Till saken: visst var det i USA som termen ”three block war” myntades? Dvs att ett insatsförband samtidigt hade fullt krig i ett gathörn, förhandlar vapenstillestånd mellan två parter i grannkvarteret och delade ut filtar till flyktingar ytterligare en bit bort.
    Alla europeiska länder har ngn form av vision för den nätverksanslutne soldaten, även Sverige. Tyskarna och amerikanerna tycks vara de som kommit längst.

  4. Bra att Economist tar upp insurgentbekämpning.

    Men man läser amerikanska arméns nya Field Manual 3-24 (man kan ladda ned den från min blogg), där general Petraeus har haft stort inflytande och som ger en bra ”blueprint” för den framgångsrika ”surge”-modellen ser man att det inte är så mycket Linds 4GW eller Thomas Hammes eller Martin van Crevelts ”tänkande” som influerat doktrinen, som klassisk brittisk ”Imperial policing” och överste David Galulas erfarenheter från algerietkriget.

    Three Block War är vad britterna gjorde i Malaysia och Galulas enheter i Kabylien på 50-talet (jag har intressanta texter om detta som man kan ladda ned från min hemsida).

    Vad gäller den amerikanske soldaten av idag rekommenderar jag Robert D. Kaplans två böcker ”Imperial Grunts” (2006) och ”Hog Pilots, Blue Water Grunts” (2007).

  5. Jag blir hela tiden imponerad över hur pålästa, erfarna och belevade den här bloggens läsare är. Känner mig trygg och sporrad i skrivandet med den vissheten. . . . .

  6. Vill bara tillägga min egen tankegång…..det är en jädra skillnad mellan en High School i medelklassmiljö och en i slummen. Även här i Sverige går en del ut grundskolan och liknande utan att ens kunna räkna. IQ-Byråkrati…..

  7. Visst är det så. Och det går säkert att hitta en och annan som även i Sverige fått för sig att en militär karriär är ett sätt att bryta med gettot. Men för afro-amerikaner och hispanics har det varit en realitet. Många valde vägen via militären in i medelklassen.

  8. Sen får man inte glömma irländarna under Amerikanska Inbördeskriget. Så fort de klev av båten blev de soldater på någon av de båda sidorna. De utgjorde länge en stor del av amerikanska armén. Under inbördeskriget fanns det faktiskt en främlingsdivision på nordsidan ledd av general Blenker. Innan han blev befodrad ledde han ett regemente i New York helt bestående av tyskar First German Rifles. Han var själv Bayrare.
    Sen får vi inte glömma Överste Utassy och hans brokiga regemente…..han hade så många nationaliteter i det att han måste sannolikt ha tvingats ge order på olika språk.
    Sen fanns det också ett helt skotskt regemente och de slogs i kilt.

    Vet inte hur det är nu med utlänningar i US Army, men tippar att majoriteten är afro- och latinamerikaner.

  9. Lite siffror om USA, militären, utblidning och etnisk tillhörighet, etc.

    USA har c:a 300 miljoner invånare, varav 70 % är vita, 12 % svarta, och 13 % hispanics.

    Krigsmakten består av c:a 1,5 miljoner man (och kvinnor) i uniform, varav 63 % är vita, 22 % svarta och 9 % hispanics.

    Av de 3808 som stupat i Irak är 2835 vita (75 %), 357 svarta (9 %) och 416 hispanics (11 %).

    Utbildning inom militären: Universitet 27 %, High school/yrkesskola 72 %, ingen High school 1 %

  10. Intressanta siffror. Hur är det med könsfördelningen?

  11. C:a 225 000, dvs 20 % (upp från 2 % strax efter VK2) är siffran för hela krigsmakten.

    Av de som är i aktiv tjänst eller ”enlistade” är 15 % kvinnor.

    Vidare utgörs 6 % av de som ”klassats” som krigsveteraner idag av kvinnor.

  12. (Förlåt, jag skickade iväg mitt inlägg lite för snabbt. Här kommer fortsättningen:)

    Irakkriget har i varje fall inneburit lite av ett genombrott för de tjejer som valt att satsa på aktiv tjänst.

    Det är inget som helst konstigt längre att tjejerna kan vara MP och patrullera utanför basområdena, delta i konvoj- och objektskydd, etc.

    Bara sedan krigen i Kuwait och på Balkan under 90-talet har alltså mycket hänt.

  13. Utbildning hit och dit, är det inte bättre att låta civilister sköta arbetet med återuppbyggnad? Dels blir det inte lika ”provokativt” och dels finns ofta en större kompetens i en organisation som är inriktad på en enda sak. Tyskarna har ju en hel del folk från THW (Tekniska HjälpVerket, ett slags civilt hemvärn/krisberedskap för återuppbyggnad och katastrofhjälp) i Afganistan för att sköta återuppbyggnaden.

  14. Lite komplettering till Erik: Medelinkomsten hos rekryterna är nästan identisk med totalpopulationen. Tittar man på spridningen över fem storleksmässiga ”inkomstgrupper” finner man att rekryteringen är jämnt spridd över dessa, dvs ingen inkomstgrupp är överrepresenterad (utom möjligen den lägsta percentilen, men det hänger troligare ihop med utbildning). Den – knappa – procent som saknar high school ingick i ett program där US Navy värvade outbildad personal. Detta försök har numera avbrutits. Geografiskt är sydstaterna (”militär tradition”) och landsbygd (”brist på alternativa jobb”) överrepresenterade, storstäder underrepresenterade.
    MR: invandrarna hamnade till största del på nordstatsidan. Irländarna trivdes tydligen i uniform, många fortsatte sin karriär som poliser.
    Visst har Klauk rätt, det är två helt olika kompetenser. Vi är i Sverige välsignade med duktiga killar och tjejer i Utlandsstyrkan, som har civila kompetenser i bagaget (eller sett Timell på TV). THW har jag inte stött på – är det ngt i stil med andra världskrigets Technische Nothilfe, TNH?

  15. Ytterligare en poäng vad avser USAs rekrytering: en etnisk grupp är nästan helt frånvarande. Någon som vet vilket?

  16. Nu skall jag försöka göra en deduktion, herr Major.

    När Marius gjorde sin härreform på 100-talet f.Kr. och förvandlade de ”draftade” legionerna till en yrkesarmé lär han ju ha sagt att han nu skulle få som han ville och kunna bygga upp krigsmakten på bondpojkar eftersom stadsbefolkningen ändå inte vill (och ofta inte duger till att) dra ifält.

    Därför gissar jag på en etnisk grupp i USA som företrädesvis bor i städer och av hävd ägnar sig åt ”trade”.

    Detta skulle då bli någon av följande etniska grupper: judar, armenier, kanton-kineser eller parser.

    Jag drar till med judar…

  17. Ingen guldstjärna denna gång, Erik, men stilpoäng för trade – svaret var asiater. Familjeprojetet ”framgång och rikedom” innefattar inte sådan risktagning. Asiatiska invandrare gör den absolut snabbaste klassresan, från ingenting till självägande företagare på ung tre generationer.
    Marius var i övrigt en klok man…

  18. Vivat Marius.

    Dico salutem Majorum…