Konferens om Nordiskt Försvarssamarbete

Igår ordnadens en konferensens om ”Nordisk försvarspolitiskt samarbete ur europeiskt perspektiv” på Militär Högskolan Karlberg. Anordnare var Svenska Atlantkommittén. Ett flertal besökare hade samlats för att lyssna på de många intressanta talarna.

Konferensen inleddes av kommendanten vid Karlberg, överste Urban Molin. Han höll ett kort tal om de nordiska relationerna sinsemmellan och med omvärlden. Det kalla kriget rörde aldrig riktigt banden mellan de nordiska länderna, men integrationern med EU och NATO har alltid varit ett problem.
Generalsekreteraren för Atlantic Treaty Association, Troels Frøling berättade om de hot som alla de 40 medlemsländerna i ATA har gemensamt. Dessa är den internationella terrorismen, klimatförändringarna, massförstörelsevapen och Rysslands snabba återuppvaknande. Hur kommer valen i Ryssland att påverka säkerheten i Europa? En stor framtida utmaning kommer att bli det fortsatta samarbetet med Ryssland. En gemensam europeisk energipolitik måste utarbetas, Rysslands utrikespolitiska strategi innehåller starka inslag av militär och energi. EU:s fortsatta politik får inte förblindas av tron att Ryssland inte kommer att ta till militära medel. De som tidigare var förlorare i världshistorien som t.ex. Kina och länder i Mellanöstern har numera kärnvapen och självmordsbombare.

liljegren.jpg Därefter höll ordföranden för Svenska Atlantkommittén, Ambassadör Henrik Liljegren ett kort inledande tal för konferensens första del. Intresset för nordiskt försvarssamarbete har ökat under senare tid och känns helt naturligt.
Islands justitieminister Björn Bjarnason berättade om det nuvarande läget i den Högnordiska regionen (High North). bjarnson.jpgRysslands intresse för denna har ökat och en expolatering av de arktiska regionerna har påbörjats i hopp om att finna mängder av gas och olja. Island har ett strategiskt läge i kampen om naturresursena. Det ryska inflytandet i Högnorden har ökat, bland annat har de strategiska flygturerna från sovjettiden i området återupptagits. Mängder av oljetankers från Norge och Ryssland med destination USA passerar Island och Grönland. Det är beräknat att år 2015 har över 500 oljetankers lastade med 100,000 ton per fartyg passerat Island varje år.
För er som önskar läsa Bjarnsons tal i sin helhet, har jag låtit ladda upp det här. Tal 

Finlands ambassadör Alec Aalto berättade om Finlands försvar, dess internationella insatser och deltagade i nordiska försvarssamarbeten. Det finska försvaret har tre huvuduppgifter. Att försvara det egna territoriet från yttre fienden, trygga den inre säkerheten och delta i internationella operationer. Försvarsmakten vilar på tre viktiga hörnpelare. Den första är den allmäna värnplikten som är ett väl utvecklat koncept i Finland. Den andra är försvarsmaterielen. Endast 1,3% av BNP går till försvaret, vilket inte är mycket och därför måste användas effektivt. Den tredje och kanske viktigaste pelaren är folkets vilja att försvara sitt eget land. Denna vilja bär upp värnplikten.
Idag tjänstgör runt 2000 personer i internationella insatser. Finland är också engagerat i Nordic Battle Group. Aalto betonade också att de nordiska länderna har olika försvarslösningar, krigserfarenhet och geografi. Vi är också medlemmar i olika internationella organisationer. Till exempel är Norge medlem i NATO men inte EU, medan Sverige och Finland är det men inte i NATO. Vi hålls dock samman av gemensamma värderingar och gemensamma intressen. Dessa intressen är av de finansiella, politiska och militära slagen. Vi har också ganska lätt att förstå varandra språkligt och kulturellt. Vi kan uträtta mycket tillsammans på det militära området, inte minst vad gäller träning av trupp och försvarsmateriel. Vi kan också gemensamt övervaka våra vatten inte minst Östersjön.
Ett annalkande hot som enligt Aalto angår oss alla är cyberkrig. I de nordiska länderna har vi en väl utvecklad IT-infrastruktur vilken är ett tacksamt mål för angrepp.
För tre år sedan var intresset för Nordiskt Försvarssamerabete ytterst svagt, men under de senaste sex månaderna har det ökat markant.

Kjetil Skogrand, säkerhetspolitisk forskare från Norge påpekade också att försvarsekonomi kan vara ett eventuellt område för nordiskt försvarspolitiskt samarbete. Reducerandet av militära styrkor i små länder som de nordiska leder snabbt till att olika förmågor påverkas. Attityden till internationella operationer är överhängande positiv.
Men det finns också hinder och problem som kan sakta ner eller förhindra effektivt samarbete. Alla de nordiska länderna har självständiga styrkor vars huvuduppgift är att försvara eget territorium. De tränar och rekryterar själva och så måste det också vara. De har också små försvarsbudgetar. Även om två länder gick samman, skulle inte de ekonomiska medlen räcka. Historiskt sett har också de flesta nordiska samarbeten antingen förblivit en vision eller misslyckats helt.

scheffer.jpgChefen för NATO Jaap de Hoop Scheffer ser mycket positivt på nordiskt samarbete. De nordiska länderna finns representerade i många av NATO:s operationer. Sverige deltar exempelvis med trupp i KFOR och ISAF. Alla insatser sker långt ifrån de nordiska regionerna. De Hoop Scheffer berättade också att NATO gärna ser till de nordiska länderna och de förändringar som sker där. Säkerheten i norr är välkommen. Han använde ordet The Nordic Way som kan sammanfattas att de nordiska länderna effektivt slutför sina arbeten och insatser ”utan fanfarer”. De Hoop Scheffer vill inte lägga sig i debatten om huruvida Sverige skall söka medlemskap i NATO. Men han antydde att vi går miste om mycket information och möjligheter att påverka beslut genom att endast indirekt vara med genom PFP. NATO kommer fortsättningsvis att vara en viktig del i nordiskt försvarssamarbete och de nordiska länderna kommer också att direkt eller indirekt i utformandet av sina försvarsplaner att involvera NATO.

stentolgfors.jpgFörsvarsminister Sten Tolgfors beskrev relationerna mellan de nordiska länderna som mycket goda. Vi är beroende av varandra. Från att en gång i tiden ha varit fattiga jordbruksstater har vi nu blivit rika och moderna. Den transatlantiska länken är fortsatt viktig för Sverige. Men de nordiska ländernas relationer med omvärlden är olika. Sverige är icke-militärt allierat. Neutralitet är ledordet.
Det flexibla försvarssystemet är en fördel, ingen skall känna sig utanför. Just nu planeras det för fullt att samarbeta med Finland i Tchad och med Norge i Darfur. Utlandsmissioenrna tillför mycket kunskap och erfarenhet till våra beväpnade styrkor. Missionerna sker också på frivillig basis och de som deltar i dem är både civila och yrkesmilitärer i olika åldrar och med olika erfarenheter. De flesta operationer där Sverige deltar sker också under NATO:s ledning. Tolgfors är mycket nöjd med resultatet och engagemantget i Nordic Battle Group. NBG är ett viktigt steg i nordiskt försvarssamerbete. Det har en stark symbolisk innebörd. Det är också ett tydligt tecken på att vi i Norden håller samman oavsett var våra olika sympatier med omvärlden står.

(samtliga foton utom det av Jaap de Hoop Scheffer är tagna av Marie Lindholm)

Kommentarer inaktiverade.