Sanningen är krigets första segrare

heimersson.jpgIkväll hölls den sista föreläsningen i Armémuseums serie ”Krig och Media”. Föreläsare var Staffan Heimersson som rapporterat från ett tjugotal krig runt om i världen och varit utrikeskorrespondent för Aftonbladet och Sveriges Radio. ”Sanningen är krigets första segrare” var temat och handlade genomgående om ämnet krigsjournalistik.
(foto taget av bloggaren)

Heimersson började sin mycket intresseväckande och färgstarka skildring av vad denna typ av journalistik kan innebära, genom att nämna att det är ett ”egotrippat ämne”. Den moderna krigsrapporteringen föddes under Krimkriget med William Howard Russel. Mer om denne modige krigskorrespondent kan ni läsa i mitt tidigare inlägg ”Pennan och Svärdet”.  Men det går egentligen längre tillbaka i tiden än så. Den förste krigskorrespondenten var egentligen greken Herodotus (484-425 f.kr). Han både samlade andras berättelser från slag och skrev även ner allt han själv bevittnat. Egentligen har själva grunden för rapporteringen varit densamma sedan hans dagar. Det enda som är nytt är att den har blivit mer kontroversiell.

Kan en krigskorrespondent förbli oparktisk? Det är svårt. Heimersson ger rådet att en reporter alltid bör skildra vad denne ser, hör och förstår. Annars kan det bli felrapporteringar. Krigskorrespondenten är ”mitt i smeten” och måste förstå både politik och krigshandlingar. Men samtidigt är denne bara ”en skärva” och ser bara sin egen del. Det går inte att teckna hela bilden, eftersom korrespondenten kan sitta fast på en militärbas, i en djungel, hotell eller by. Ibland är det tyst och lugnt, sen kan det börja smälla överallt. Det är ingen skillnad mellan manliga och kvinnliga korrespondenter, de delar alla samma umbäranden. Heimersson berättar att en anledning till att han varit en bra utrikeskorrespondent är att ”jag älskar att lida en smula, det är läckert”.

År 2005 dödades 146 journalister. Men de flesta av dem hade inte dödats under krigsrapportering. En orsak var att de blivit mördade, t.ex. när de försökt beskriva knarkkrigen i Latinamerika.  

I Sverige har man i stort sett rustat ner den goda utrikesrapporteringen. ”Världen har blivit som en vit fläck på svenskens karta” enligt Heimersson. Idag är det direktörer och siffernissar som bestämmer och inte redaktörerna. Pengarna styr från vilka delar av världen det rapporteras ifrån.
Internet ochh WWW kommer att få en enorm betydelse i framtiden. Om 30 år har vi sannolikt inga tidningar kvar, eller ytterst få av dem. TV kommer också att försvinna och vi kommer att titta på det vi vill via nätet. Men Webben i sig tillför enligt Heimersson ingen substans till krigsrapportering, men kommer att bli ledande vad gäller opinionsbildning. I krig sker allting snabbt och plötsligt. En reporter bör vara på plats en god stund innan, men det är svårt.

One response to “Sanningen är krigets första segrare

  1. Detta hade jag gärna varit med på. Staffan H är både intressant och spännande att lyssna till!