Debattbok om Hemvärnet

ochsenda.jpgVid årets rikshemvärnsting närvarade ÖB Håkan Syrén där han även höll ett uppskattat tal. Han tog bland annat upp kopplingen mellan hemvärnet och utlandsstyrkan, vilken han ser som tydlig men inte betyder att det nationella helt skall släppas. ÖB menar också att de största förändringarna skett inom hemvärnet och är en ytterst viktig resurs för svenska samhället. ”Jag är en vän av hemvärnet och har vett att uppskatta de uppoffringar nu gör. Jag har den djupaste respekt för er” sade ÖB. ”Hemvärnet är en mycket tydlig och självklart del av försvarsmakten, ni är ungefär hälften av vår sammanlagda insatsorganisation och spelar en nyckelroll på den nationella arenan”. År 2006 gjorde hemvärnet över 50,000 timmar som stöd till samhället. ÖB ser gärna att hela HV-förband åker ut på utlandsmissioner och inte bara enskilda hemvärnssoldater.

Med hans ord i bakhuvudet kan vi läsa den nyligen släppta debattboken ”Och sen då?” om hemvärnet skriven av Magnus Sjöström. Boken har förord skrivet av ÖB av vilkens liknande debattböcker författaren hämtat inspiration. . Sjöström är nationalekonom i grunden och har lång erfarenhet av hemvärnet. Vad han främst sätter tonvikt vid är hur HV som begåvningsresurs bättre skall kunna uttnyttjas till försvarsmaktens och hela samhällets fördel. Boken går att ladda ner på följande länk. Nu har jag själv läst boken och tänker dra några citat ur den. Min egen åsikt är att det är bra att en bok denna har skrvits och finns lätttillgänglig via Internet, hur det är med tryckt pappersformat vet jag ej.

”Om det någonsin har funnits ett behov av att öva på att vänta så har det definitivt försvunnit i takt med att ett nytt hemvärn vuxit fram under de senaste åren. Det nya hemvärnet är mindre men vassre. Ny utrustning har tillförts och kraven på att uppfylla kontrakterad tid har ökat. Organisationen har stöpts om och likriktats över landet. Dessa förändringar har alla varit nödvändiga. Den viktiga frågan som vi nu måste ställa oss är om de också är tillräckliga”.

”Hemvärnet komm naturligtvis aldrig att bli färdigutveckalt, men över tiden kommer förändrigarna att behöva gå olika fort..//..vi behöver bli bättre på att välja ut vilka som skall vara med i hemvärnet och vilka som skall vara chefer. Den frivilliga personalen måste få inflytande över verksamheten och inte bara medinflytande. Vi behöver bli mer profesionella men vi behöver också ställa tuffare krav på den anställda personalen som svarar för att utveckla hemvärnet. Verksamheten måste analyseras och utredas och i den mån analysunderlaget är undermåligt måste vi påtala detta. Skälet är enkelt och självklart. Sveriges befolkning har rätt att få största möjliga försvarsförmåga för de pengar som spenderas på hemvärnet och försvarsmakten i övrigt. Jag tror att vi kan göra mer och bättre. Vägen framåt handlar dock inte bara om organisation och resurser utan också om självförtroende. Ett självförtroende som jag uppfattar som lite stukat efter de senaste årens omriktning av försvaret”.

”I den mån det itne finns möjlighet att tillföra hemvärnet mer resurser tror jag ändå det finns två sätt för hemvärnet att öka sin förmåga att utveckla militär effekt. Det första är genom att öka utbildningen av befintliga soldater och chefer (en mindre ökning av kontraktstiden antas kunna ske till en mycket liten kostnadsökning) och det andra är genom att mer noga selektera ut de som är mest lämpliga..//.. På sina håll förefaller det finnas en kvardröjande anda av att det är någons ”tur” att bli kompanichef elelr liknande. Chef skall man inte bli för att man stått längst i kö eller för att man känner flest av de tongivande personerna på förbandet. Det är den som har bäst kometens för att leda och utveckla förbandet som skall vara chef. Kompetens handlar om att ha aktuell och relevant utbildning men också om erfarenhet och personliga egenskaper..//..Vad gäller underställd personal kan jag inte se att det skulle vara ett argument att t.ex. en etilltänkt kompanichef ”inte är känd på komapaniet..//..Vi måste också på allvar börja diskutera hur länge man skall inneha en chefsbefattning. Långt befattningsinnehav tenderar att sätta vissa personer i fokus snarare än organisationen..//..En förutsättning för att vara chef är naturligtvis att man kan avsätta tid för att vara chef. Men hur mycket tid? Å ena sidan är det så att ju mer vi kräver att chefer skall öva ju bättre blir de. Å andra sidan är det så att ju mer vi kräver att chefer skall öva ju smalare blir rekryteringsbasen, dvs det finns färre människor som har tid att öva 400 timmar än vad det finn smänniskor som har tid att öva 200 timmar.”

”Personalen utgör hemvärnets vitkigaste resurs. Hur denna personal sätts samman och utbildas har stor effekt på hemvärnets förmåga att lösa militära uppgifter. Det är därför viktigt att vi analyserar vilken personal vi skall ha i våra led och hur denna skall utbildas..//..Olika personer har olika förmåga och lämplighet för befattningar inom hemvärnet samt olika förmåga att tillgodogöra sig utbildning. Skillnaderna i förmåga kan ha många orsaker och utan att närmare diskutera det är låt mig nämna någa: militär bakgrund  (grundutbildning och senare kurser och befattningar), civil utbildning, civil anställning, medfödda egenskaper och fysisk förmåga”.

”Det krav som ställs på blivande hemvärnssodlater specificeras i HvH häfte 1: ”Den som antas som hemvärnsman i allmänna hemvärnet skall: ha genomfört minst 85 dagars militär grundutbildning, vara disponibel för tjänstgöring i hemvärnet, samt vara pålitlig från säkerhetssynpunkt”. Detta kan knappast anses vara en specificering av ”rätt personal”..//..Med ”Hemvärnet efter 2004″ kom en differentiering av utbildningstiden (kontraktstiden). För huvudelen av soldaterna gäller fortfarande 20 timmar men för vissa gäller 30. Dessutom har speciella insatsplutoner (60 timmar) inrättats. Däremot verkar det inte närmare ha analyserats varför just dessa tider skall gälla”.

”Min slutsats är att trots att personalen är hemvärnets viktigaste resurs vet vi förvånansvärt lite om vilka vi skall rekrytera, hur motivationen och utbildningstid bygger upp förmåga, om det är bra att vissa chefer har sina befattningar väldigt länge, om vi lyckas bra med vår rekrytering av chefer och varför en stor del av befolkningen trots allt inte vill vara med i hemvärnet”.  

”Hur den kontrakterade tiden på t.ex. 20 timmar fördelas över året kommer sannolikt att påverka effektiviteten. För högre chefer och anställd personal är det både utvecklande och smidigt att ha en stor övning varje år. För den enskilde sodlaters utveckling är det dock knappast bäst att göra hela kontraktstiden vid ett och samma tillfälle, utan det är bättre att sprida ut utbildingen över ett antal tillfällen. Det gör att den enskilde får viss repetition, större kontinuitet i utbildningen och lättare att upprätthålla hög motivation under hela övningen..//..Hemvärnets viktigaste resurs är den tid som personalen lägger ned och denna resurs är inte prissatt utan framstår som gratis i jämförelse med ammunition, drivmedel, instruktörstid och livsmedel etc..//..För att hantera skarp ammunition räcker en förhållandevis kort utbildning i vår verksamhet men för att ha något inflytande över hur pengar skall användas krävs många stjärnor på axelklaffarna. Detta är effektivitetshämmande”.

”Medinflytandet och personalens delaktighet kan utvecklas betydligt. Detta påverkar effektiviteten genom att delaktig personal anstränger sig mer och genom att hemvärnet centralt och försvarsmaken i större utsträckning får tillgång till den kompetens som finns i rörelsen..//..I våra led finns poliser, civilingenjörer, forskare och många andra med spetskompetens som övertrumfar den anställda personalens kompetens inom dessa områden. Försvarsmaken måste bli bättre på att identifieraoch tillvarata denna kompetens”.

”Inom hemvärnsrörelsen finns ett utvecklat system för medinflytande via ting och råd på olika nivåer. Det är naturlitgvis bra och viktigt att vi som rörelse kan ge vår syn på verksamheten både lokalt och nationellt. Det finns dock en risk med vårt väletablerade ”medinflytande”, eftersom det kan förleda oss att inte utveckla andra vägar för inflytande över verksamheten. För det är väl snarare inflytande än medinflytande som är eftersträvansvärt? Vad jag kan bedöma finns det två huvudsakliga skäl till att personal på alla nivåer skall ha inflytande över verksamheten: det skapar engagerade medarbetare och det för de lättare att fånga upp och använda idéer som finns i rörelsen”.

”Det är naturligtvis angeläget att hemvärent som folkrörelse ser om sina medlemmars intressen och verkar för att verksamheten utformas så att den upplevs som utvecklande och meningsfull. Notera att detta inte enbart är viktigt för oss som är rörelsen, utan även för vår uppdragsgivare, svenska folket”.

”Under de senaste åren har antalet värnpliktiga minskat dramatiskt. Även hemvärnets personal har minskat, men denna förändring är till stor del en bortrensing av det luftslott som funnits av icke aktiv personal i listorna. Det minskade antalet värnpliktiga innebär naturligtvis på sikt ett minskat rekryteringsunderlag för hemvärnet. För att upprätthålla ett slagkraftigt hemvärn måste vi nu bli bättre på att rekrytera och att hålla kvar den perosnal vi får in. För att göra detta behövs det kvalificerade analyser av potentiella hemvärnssoldaters attityder samt av beteende och attityder hos befintlig personal. Vi måste nogsamt undersöka vad det är som får vissa personer att gå med i hemvärnet men som uppenbarligen inte lockar det stora flertalet av dem som skulle kunna vara med”.

2 responses to “Debattbok om Hemvärnet

  1. …och samtidigt, i ett annat hörn av det stora huset på Lidingövägen, skrivs en perspektivplan som, for all intents and purposes, halverar hemvärnet…

    Och, BTW, varför är det så bra med en ”forskare” just i hemvärnet? Som skyddsvakt? Jag kan se en fördel med en dylik i en internationell mission, men när det skorpar sig, ge mig en bred bilmekaniker som kan skyddslagen och kraft att tillämpa den.
    Kanske, hemska tanke, gör forskaren mer nytta i sitt laboratorium….

  2. Löjtnant och kompch i HV

    ”Majoren” uttalar sig i klartext, en välutbildad skyddsvakt med kraft att agera, dock finns det mycket tänkvärt i citaten även om mycket är
    välkända sanningar. Regeringen beställer en ”Bentley” men vill bara betala för en mindre familjebil. För att nå uppställda mål krävs det dock ett större rekryteringsunderlag och fler utbildningstimmar. Rekrytering måste
    också ske på bred front med tillgängliga medier
    som ett av verktygen. Vår huvuduppgift är ju
    väpnad strid, men bevaka och skydda samt stöd
    till samhället är andra stora uppgifter. Motståndaren är en diffus företeelse som kräver
    bred utbildning och fantasi för att möta. Detta
    kostar tid och pengar. I år får vi 52 timmar att
    utbilda oss på samt upprätthålla vunnen färdighet…..