Kampen om yttre rymden

rymden.jpg”Moden American warfare relies on satellites”. Så inleds essän om det som The Economist beskriver som militariseringen av yttre rymden. För inte så länge sedan ansågs detta scenario vara ren fanasti eller Sci-Fi. Men människors fantasier, drömmar och visioner har en outsäglig kraft att faktiskt förverkligas. Idag svävar fler satelliter än någonsin förr runt i den svarta världen utanför vår egen sfär. Majoriteten av dem tillhör USA, vars försvar inte har varit sent med att ta till sig dessas förmågor. Satelliterna är effektiva för övervakning av jordens yta, inte minst av de områden där Al-Qaeda håller till.

Men alla tiders arméer har haft sina svagheter. En lösning kan vara effektiv men samtidigt innehåller den alltid en eller flera svagehter. ”If Napoleon’s armies marched on their stomacs, American ones march on bandwidth” skriver The Economist. Vad som oroar den amerikanska försvarsmakten som blir allt mer beroende av stöd från yttre rymden, är andra stormakters anammande av samma lösningar. Inte minst har Kina börjat skjuta upp fler satelliter, även om de har färre antal än Ryssland eller resten av världen tillsammans. Satelliterna är också mer sårbara för angrepp som sker nere på marken, än i själva rymden. Det räcker med att den station från vilken de kontrolleras slås ut, för att de skall bli helt maktlösa. Ett sätt att komma åt dem är via en dator uppkopplad mot Internet. Det har faktiskt hänt.

Större delen av satelliterna är dock inte rent militära sådana, utan civila. De som det amerikanska försvaret äger helt och håller räcker inte till för dess bruk och därför inhämtar det hela fyra femtedelar av sin information via civilt ägda sådana. Kan vi då tala om en militarisering av yttre rymden? Kanske kanske inte. Men det ligger en liten ironi i tidningens ord ”Space is highly militarised but for the moment nobody has placed weapons there, not openly at least”.

13 responses to “Kampen om yttre rymden

  1. Hej
    Jag känner inga vapenkunniga så jag tänkte vända mig till dig.
    Hittade här om dagen följande bild ute i cyberrymden.

    Har funderat lite över vad det kan vara frågan om. Man lyser väl knappast bort motståndaren?
    Tacksam för ev. kommentar på bilden.

  2. Ser ut som ett på-plats tillverkat torn med lavett för en M240 (Ksp58 i sverige) samt framför den (det som ser ut som en lampa) är ett gammalt värmesikte som jag inte kommer på namnet nu. Bakom värmesiktet en bössa som är svår att identifiera: ACOG-sikte & magasin från M-16/M4 men flammdämparen från en FN-LAR. Piplängden passar dock inte, kanske två olika vapen?

  3. Det är bra Klauk! Du kan det mesta om vapen precis som flera av den här bloggens läsare.

  4. Hej
    Vad är ett värmesikte då?
    Hur används det?

  5. Förenklat: på natten kan du inte använda en kikare eftersom det är för mörkt. Det bästa sättet att ändå kunna se något är då att använda en slags kamera som ”ser” värmen från t ex en katt, ett fordon eller liknande. Civilt används de av bland annat byggföretag som vill se hur mycket värmeförlust du har i ditt passivhus. Här en bild på Brandenburger Tor i Berlin sett genom ett värmesikte, till höger en värmeskala i grader. Människor och varma motorer i rosa, och den kalla himlen i blått. I svenska sikten används sällan färg dock.

  6. Klauk – det kan inte vara en M-240, eftersom gasuttag och cylinder på undersidan saknas. Även ammunitionslådan tyder på ngt tyngre. En .50 med kortare pipa och mynningsbroms? Svårt att avgöra med den extrema vidvinkeln som bilden är tagen i. Jag tror dessutom att det andra vapnet är en M-14 (7,62 mm ag, föregångare till M-16, används fortfarande som prickskyttevapen). Håller med om det passiva IR-siktet (”värmesiktet”) , ser ungefär likadant ut som de vi försöksmonterade på strv 103.

  7. Tack för upplysningarna.
    Jag trodde att rörde sig om något slags strålvapen.

  8. Mja. Lavetten är en standard NATO medium mount som inte klarar .50-vapen. Ammolådan är också den en standard NATO ammo 7,62mm (jämför storleken med soldatens ansikte). Gasuttag och cylinder syns inte men formen på flamdämpare, stödben och korn skvallrar onekligen M240. Alla pipor för M2/M3 saknar mynningsbroms f ö.

    Jag tänkte också M-14, men varför sätta på ett ACOG på en sådan bössa? Dessutom tycker jag pipan är lite väl lång för en M-14.

  9. Håller fortfarande på M-14, Klauk, se detta: http://en.wikipedia.org/wiki/Image:CSA-2006-10-17-093634.jpg. Vad tror Du?

  10. död länk, majoren.

  11. Hmph… gå in på http://en.wikipedia.org/wiki/M14_rifle, då, och kolla in M-14 mod 0 EBR. Finns moteringssats för ACOG till M-14. Att använda ett M-14 för att skjuta bort minor och slikt nära väg (Stand off Munitions Disposal – SMUD) torde vara helt OK, även om jag nog skulle satt en kikare på i stället.

  12. Staff Sergeant

    M-14 med ACOG troligen ett 4 X 32
    Lite M14 bilder från Irak
    http://www.imageseek.com/m1a/gallery/service/0205_FOB_Banzai_aka_FOB_Justice_Khadimiyah_Iraq

  13. M-14 med ACOG, instämmer med de båda föregående talare.

    Sen skulle man kunna ha en intressant diskussion om valet av detta vapen för ändamålet. Men det bör ske på ett dedikerat forum istället för bloggens kommentar-funktioner.