Plikt eller inte Plikt?

Idag anordnade Folk och Försvar en diskussion om den allmäna värnplikten. Få försvarsmakter har i dagsläget kvar värnplikt på samma sätt som Sverige. I Europa är det på sin höjd Tyskland som har värnpliktsarmé. Försvarsminister Sten Tolgfors sade i samband med att regeringen beslutade om att utreda frågan om frivillig rekrytering till försvaret att ”Det nuvarande systemet måste ersättas med en rekrytering som bygger på frivillighet. Ändringen av pliktlagen är en av de vikigaste reformerna för det svenska försvaret någonsin. Det är en grundbult för försvarets framtida personalförsörjning, och systemet kommer att gälla för decennier framåt”.

Vi har haft värnplikt i över hundra år. Det är därför en fråga som måste diskuteras grundligt och varenda sten måste vändas innan beslut fattas om dess vara eller icke vara. Utredare Anders Svärd som var förste talare framförde att inget slutligt besked i frågan ännu kan ges. Värnplikten är en del av totalförsvarsplikten och är till för att hitta de bäst lämpade individerna åt vårt försvar. Om frivillighet skulle införas behöver inte grundlagen ändras. Vad som också bör noteras i den här frågan är att den tyngsta delen av Försvarsmaktens personal inte tas in med plikt. Den rekryteras frivilligt. Till exempel är hela utlandsstyrkan frivillig, vi tvingar ingen att åka till Afghanistan. Plikten skall vara könsneutral eftersom ”Monokultur är aldrig bra” vilket Svärd tydligt påpekade. Försvarsmaktens folkförankring är för tillfället god och förblir fortsatt viktig. Men dess nuvarande form är i stort sett förbi. Här är de frivilliga försvarsorganisationerna och reservofficerarna betydande för att stärka banden mellan Försvarsmakten och folket.

Biskop Lennart Koskinen som är ansvarig för svenska kyrkans internationella krisarbete gav sitt bidrag till utredningen. Säkerhet är ett vidare begrepp än försvaret av det egna territoriet. Värnplikten fyller en viktig funktion genom att utbilda folket. Det heter som bekant att ”all makt utgår av folket”. Men makt förutsätter ansvar och kompetens. I händelse av krig och katastrofer är det viktigt att folket har en mental beredskap och kunnande för att klara av påfrestningarna. Även om den allmänna värnplikten har spelat ut sin roll behövs ett system där unga män och kvinnor utbildas för att kunna göra en insats när olyckor och katastrofer inträffar.

syren.jpgEnligt överbefälhavare Håkan Syrén befinner vi oss i ett ”paradigmskifte”. Vi arbetar i realtid där tekniken snabbt förändras. Försvarsmakten är avsevärt mindre till sin storlek än tidigare. Garnisionsstäderna är färre och det syns inte lika mycket militärer på gatorna. Därför behövs bättre upplysning åt folket om vad organisationen arbetar med och vad mönstring innebär. För överbefälhavaren är det ”ett mysterium” att unga kvinnor inte mönstrar. Det handlar inte bara om jämställdheten utan även om att hitta de som är bäst lämpade. Försvarsmakten måste vara en del av samhället fast på ett helt annat sätt än idag.

Värnpliktsrådets ordförande Björn Dahlén förde de värnpliktigas talan under dagens diskussion. Resultatet från 2007 års värnpliktskongress var att värnplikten skall finnas kvar men vara könsneutral. Konkurrensen om kompetens är hård. Försvarsmakten konkurrerar som vilken annan myndighet eller företag som helst på denna marknad. Sverige har soldater i världsklass. En av världens bästa arméer som verkar utomlands för att skapa fred och stabilitet. Tack vare värnplikten har denna armé blivit verklighet. Den ger organisationen både folklig legitimitet och god kompetens.

odenberg.jpgMikael Odenberg f.d. försvarsminister och generaldirektör för Svenska Kraftnät, menar att det tvingande behovet av att kalla in ungdomar inte är nödvändigt idag. Vi utbildar för att tillfredsställa personalbehovet hos Försvarsmakten. Pliktlagen räcker inte till för utlandsmissioner. Det måste ske frivillig väg. Civilpliktsrådets ordförande Samuel Olofsgård framförde att man tar inte ställning i värnpliktsfrågan utan förlitar sig till resultatet av den kommande utredningen. Pliktlagen är könsdiskriminerande och sänder ut fel signaler – att kvinnor inte är lämpade att försvara Sverige.

Från Pliktverket kom Bruno Hultstrand. I dagsläget mönstrar 25,000 män, av dem anses 13,000 som lämpade för värnplikt. Målet är att nästa år mönstra 5000 kvinnor. Idag vägs även motivation in i mönstringsresultatet. Det finns en fara med att involvera en alltför hög grad av frivillighet. Frivillighet är en färskvara och kan lätt ändra på sig. Hur frivilliga individer är beror även på om det råder hög- eller lågkonjunktur i samhället. Personalförsörjningen i vårt försvar måste vara långsiktig. Men hur många kvinnor som är lämpliga till värnplikt är för tillfället okänt. Svaret på den frågan kan ges först nästa år.

Karin Enström (m) ordförande för Försvarsberedningen anförde att Försvarsmaktens nuvarande utmaning är att bli en attraktiv arbetsgivare. Inte minst för kvinnor då bara mellan 4-5% av dess anställda är kvinnor. Anders Karlsson (s) ordförande i Försvarsutskottet menar att värnplikten skall kvarstå men vara vilande. Sverige har de bästa soldaterna i världen på utlandsmissioner. Alla militärer som han har talat med har givit samma besked. Den folkliga förankringen är fortsatt viktig. Men med det låga antal som gör värnplikt idag kommer denna förankring att få svårt att fortleva.

En av dagens sista frågor kom från biskop Koskinen. Är det Försvarsmaktens behov som skall styra eller samhällets?

(Text skriven och bilder tagna av Militära Reflektioner)

4 responses to “Plikt eller inte Plikt?

  1. I dagarna får 4000 värnpliktiga som skulle ryckt in 2009, återbud.

  2. Jag har förut sagt, och håller kvar vid detta, obligatorisk mönstring för alla ungdomar i 18års åldern. Sen om det inte finns pengar (om man nu bestämmer sig för att inte ha ett försvar-…..) får man väl inte ta ut så många som lämpliga för värnplikt. Men att försvaret har en folklig förankring är i mitt tycke att föredra.

    Att jag sen har ett hopp om att alla skulle kunna göra minst 6 veckors ”minilumpen” för att få inse att det är bra med samarbete och att man klarar mer än man tror är kanske ett överdrivet hopp? Men med tanke på hur individuellt allting är nuförtiden och militärledarutbildning är värt mycket ser jag inte varför inte det skulle kunna fungera? (på lång sikt…)

    Dessutom kanske man skulle attrahera fler som nu inte ens får kallelse (blir dragna) till mönstringen?!

    Och som vanligt, om man skulle kunna bestämma sig för om vad det är för försvar vi vill ha/behöver så kanske värnpliktsfrågan skulle vara enklare att lösa?!

  3. Sista året i gymnasiet har man obligatoriskt ”sommar jobb” modell kort värnplikt där man introduceras till det militära livet sen får man gå på kontrakt ifall man vill fortsätta efter gymnasiet. På så sätt kan man fånga in folk som inte skulle ha sökt sig till ett yrkesförsvar man får en folklig förankring och man får hög insatsberedskap och man har hög nivå på soldaterna. Då borde ju alla bli nöjda och det borde inte vara så fruktansvärt dyrt att genomföra.

  4. Jag har länge också förespråkat att samtliga ungdomar borde göra en kortare orienterande militärutbildning. Detta skulle ge samhället flera fördelar i mängden människor som är skolade i första hjälpen, har förmåga att arbeta i ofrivilliga grupper etc. Tyvärr finns det ej längre förband nog att kunna få plats med alla ungdomar i en årskull.