Insändare om Nordiskt Försvar i SvD

Gemensamt nordiskt försvar?

Under fem dagar i augusti fick världen bevittna hur Ryssland drog in i Georgien och ödelade hela städer. Allt skedde utan att någon ingrep. Många ställer nu frågan om detta hade skett om landet varit medlem i Nato. Händelserna i Kaukasien har aktualiserat svenskt medlemskap i militäralliansen mer än tidigare.

Frågan om hur och i vilka organisationer vi vill ingå, bör debatteras oftare och öppnare än den hittills gjorts. Det handlar inte bara om Nato utan lika mycket om EU och en framtida Nordisk försvarsallians.

Vi kan inte längre stå ensamma utan måste bygga säkerhet och stabilitet i samarbete med andra.

Det har höjts kritiska och tidvis rent bestörta röster mot både Nato och EU. Den senare var splittrad under Georgienkrisen och många undrar hur pålitlig organisationen är som union.

Ett medlemskap i Nato kan leda till att Sverige dras med i ett krig mot sin vilja. Ryssland vill inte se fler grannländer gå med i militär­alliansen.

Men Sverige kan också välja en helt annan lösning till hur vi skall förhålla oss till dessa två.

Norden är förvisso alltför litet för att kunna utgöra ett alternativ till EU och Nato. Men en Nordisk försvarsallians inom ramen för dessa är också ett alternativ.

Ta bara Norge som ett exempel. Landet har ställt upp i EU:s snabbinsatsstyrka Nordic Battle­group utan att ens vara medlem i EU. Finland överväger att delta i Natos snabbinsatsstyrka också utan att vara medlem.

Vi kan arbeta på liknande sätt och gör i praktiken redan så. Svenska soldater tjänstgör under Nato på olika håll i världen. I Finland debatteras dessa frågor öppet. Även den svenska debatten kan bli mer omfattande och mottaglig för alla förslag.

För närvarande saknas en strategisk plan över hur Sverige skall försvaras. Ordet är därför fritt. Men ensamma kan vi inte vara och här står våra grannländer oss närmast.

3 responses to “Insändare om Nordiskt Försvar i SvD

  1. Varför skulle övriga nordiska länder ens överväga en militärallians med Sverige? Vad skulle de tjäna på det?
    Det är det viktiga frågan och tyvärr, svaret är nog att Sverige inte har de militära muskler som krävs för att utgöra en trovärdig allianspartner. Frågan om landets politiska pålitlighet måste också få ett svävande svar. Sveriges undfallenhet mot stormakters krav är nämligen vida känd i Oslo, Helsingfors och Köpenhamn.

  2. Ja, Sverige är ju gripen av bara JAS.
    http://www.gripenavprag.se/

    Läs boken.

  3. ”Ett medlemskap i Nato kan leda till att Sverige dras med i ett krig mot sin vilja.”
    Det är ju liksom meningen med en allians… att man ger förutsättningarna från början, vilket kan verka avkylande för en angripare. Om ”Georgien varit medlem i NATO” hade ett ryskt angrepp troligen aldrig ägt rum, och där ligger Rysslands dilemma – en utvidgning av NATO inkräktar på dess handlingsfrihet i närområdet. Detta är ur vår – ett litet land på kanten – synvinkel inte av ondo, tvärt om.

    Välkommen ombord förresten, kollega. Låt mig bara konstatera att det tycks vara slut med undfallenheten – i alla fall med nuvarande besättning på UD!

%d bloggare gillar detta: