Frivilligförsvar i Norden

Idag hade Sankt Eriks FBU-förening bjudit in till ett evenmang med temat ”Frivilligförsvar i Norden”. Föreläsarna var Finlands försvarsattaché överste Harri Niskanen och Rikshemvärnschefen brigadgeneral Roland Ekenberg. Det blev en intressant söndagseftermiddag där våra länders respektive frivilligförsvar gicks igenom. Framtiden och det nuvarande läget diskuterades.

niskanenÖverste Harri Niskanen redogjorde för Finlands försvarspolitiska läge idag. Hotbilderna är huvudsakligen tre. De militära hoten mot landet är inte sannolika men inte heller uteslutna. Det är inte bara mot Finland som hot riktas utan även mot länder över hela världen. De asymmetriska hoten består av terrorism, internationell brottslighet och cyberhot. Den tredje gruppen består av naturkatastrofer, pandemier, klimatförändringar m.m.
Den finska försvarsmaktens huvuduppgifter i prioritetsordning är också tre till antalet. Nämligen:
1) Det militära försvaret av Finland: innefattar bl.a. övervakning av landområden och att stärka försvarsviljan hos folket.
2) Stödjande av andra myndigheter: Handräckning för upprätthållande av allmän ordning, räddningsverksamhet och deltagande i lämnande av bistånd till annan stat exempelvis efter terrorattack eller naturkatastrof.
3) Internationella missioner: Idag tjänstgör 800 finska soldater utomlands i bl.a. KFOR, ALTHEA och Tchad.

Finlands försvarsmakt har 16,000 anställda. Lite över hälften av dem, 8800 är militärer. Av dem är 3700 officerare, 3200 är s.k. institutionsofficerare (utbildas inte längre), 1650 är underofficerare (satsas mera på dem) och 250 är avtalssoldater. De resterande 7200 är civila anställda.
Försvarsbudgeten ligger på 20 miljarder svenska kronor. Försvarsmakten är en del av samhället och skall därför utvecklas därefter. 80% av finlands befolkning får order att göra värnplikt varje år. 20,000 genomför denna av dem är runt 200-300 kvinnor. Försvarsmakten har brett stöd hos folket.

Repövningar med ca 25,000 reservister hålls varje år. Det blir mellan 2-5 dygn per reservist. Därtill kommer ca 17,000 frivilliga som deltar i övningarna. Den finska beredskapen ser ut enligt följande. I varje garnision finns beredskapsavdelning bestående av ungefär 100 värnpliktiga som skall kunna stödja andra myndigheter. Sedan finns det beredskapstrupper som skall vara i tjänst 48/72 timmar efter alarm. Dessa trupper uppgår till runt 10,000 man. Efter några veckor av förberedelser skall 350,000 soldater ha mobiliserats.

Från och med den 1 januari år 2008 finns Landskapstrupper (motsvarande svenska hemvärnet). Dessa är helt frivilliga och får ingen lön. Personalen har sin utrustning hemma förutom vapnen. Landskapstrupperna tillhör Försvarsmaktens krigstida organisation. En försvarsutbilning finns också. Exakt hur många som utbildas varje år går inte att säga exakt. Men det rör sig om runt 50,000. Utbildningsorganisationen ger kurser enligt de behov som existerar. Utbildarna är helt frivilliga och samarbetar med Försvarsmakten. Det finns dock administrativt anställda.

Idag har man aktivt medlemskap inom EU. NATO-medlemskap är inte ännu aktuellt. Men interoperabilitetsfrågor går bra enligt PfP:s principer. Man kan delta i NRF (NATO Response Force) men med vissa restriktioner. Inom det nordiska samarbetet är principerna klara, men praktiska åtgärder är under arbete. Ryssland har alltid varit en utmaning för Finland. Men är inget direkt hot. En säkerhetspolitisk redogörelse kommer att släppas nu i december eller i januari nästa år. Den skulle ha kommit tidigare, men kriget i Georgien försenade den.

ekenbergBrigadgeneral Roland Ekenberg berättade allmänt om Nationella Skyddsstyrkorna – Hemvärnet. Det finns ett exakt datum för när Hemvärnet bildades. Detta är den 29 maj år 1940 då Riksdagen fattade beslutet. Anledingen var Andra Världskrigets utbrott. Men ett visst Hemvärn existerade redan på olika håll i landet. År 1990 utgjorde Hemvärnet 13% av hela Försvarsmaktens insatsorganisation. Idag har andelen stigit till 50% och därmed utgör Hemvärnet den enskilt största delen i hela Armén. Men budgeten ligger på 1,2% av hela den totala försvarsbudgeten. Detta blir 600 miljoner kronor.  Dessa fördelas enligt följande:
– Övningskostnader 90
– Ersättningar till HV-soldater 100
– Löner till anställda 270
– Logistik/förråd/hyra/materielkostnader 140

Hemvärnet har gjort samma resa som övriga Försvarsmakten, men frivilligheten har alltid bestått. Väpnad strid är grundförmågan och uppgifterna är skydda, bevaka och ytövervaka. Nyligen har frivilligutredningen blivit klar. Försvarsminister Sten Tolgfors har sagt att Hemvärnet kommer att ha en fortsatt viktig uppgift att uppfylla. I själva Norden är Sverige, Norge och Danmark de största med sina Hemvärn. Norge har 45,000 soldater, Sverige 30,000 och Danmark 22,000 plus 30,000 i reserven. De baltiska staterna har också hemvärn vilka återupprättades år 1990. Finland har nyligen låtit sätta upp landskapstrupperna.

Hur ser då utveckligen och framtiden ut? Hemvärnet har börjat ”komma ut ur skogen” för att öva alltmer SIB (Strid i bebyggelse). Utbildningsfrågor diskuteras och debatteras livligt. Värnpliktskullarna blir allt mindre och alternativa metoder för att fylla vakanserna måste komma till stånd. Försök till Direktutbildning för Hemvärnet har genomförts och avslutades faktiskt idag. Man rekryterar och utbildar lokalt med hemvärnskontrakt från första dag. Men avtalsuppfyllnaden är för närvarande på tok för låg inom Hemvärnet och övningarna måste anpassas bättre.

Kommentarer inaktiverade.