I skuggan av Märkesåret 1809

myntIgår torsdag den 15 januari 2009 invigdes regeringsprojektet Märkesåret 1809. Finlands President Tarja Halonen, Kung Carl Gustav XVI, Utrikesminister och ordförande för projektet Carl Bildt m.fl. närvarade under dagen. Åtskiliga tal hölls och ett av de mer uppmärksammade är det som Svenska Akademiens Horace Engdahl höll.

1809 är alltså ett viktigt datum, ett av de allra viktigaste i vår historia. Ändå verkar det som om detta årtal inte säger de flesta svenskar någonting. Enkätundersökningarna förskräcker. Jag skall inte citera dem, det skulle fördärva stämningen. Låt oss bara konstatera att det råder en omfattande kollektiv minnesförlust, i varje fall på den svenska sidan. På den finländska har man lättare att minnas” sade Engdahl. Han är inte ensam om att påpeka glömskan kring den östra grannen. Dagen efter invigningen publicerades en debattartikel med rubriken ”Klassförakt i Sverige mot inflyttade finnar” i DN skriven av Mp:s Maria Wetterstrand. Svenskarnas kunskap om ”den siamesiske tvillingen” som Engdahl talade så varmt om igår (han nöjde sig inte med ordet ”syskon” för att beskriva hur när våra länder har stått och faktiskt står varandra) är skamligt låg. Ordet skamligt räcker inte ens till.

”Vi har en lång gemensam historia och en nära koppling till vårt östra grannland. Trots detta är kunskapen i Sverige om Finland ofta låg och respekten för det finska språket och kulturen i Sverige bristande. Sveriges attityd riskerar att i förlängningen påverka våra länders relationer negativt” skriver Wetterstrand och fortsätter några rader neråt med ”I Sverige bor i dag 440.000 människor med finsk bakgrund. De har antingen flyttat från Finland, är finska medborgare eller har minst en finsk förälder. Hälften av dem använder finska språket. Det är utan jämförelse den största minoritetsgruppen i Sverige. År 2000 utnämndes finskan till ett av fem officiella minoritetsspråk i Sverige. Rättigheterna som följer av detta är dock mycket begränsade.I Finland finns 265.000 finlandssvenskar, alltså finländare med svenska som modersmål. Utöver detta finns 25.000 svenskspråkiga ålänningar”. Det stämmer det hon skriver om att tiotusentals barn med finsk bakgrund går i svenska skolor. Så har det varit länge. Jag kan ju alltid peka på mig själv. Men historieundervisningen i de svenska skolorna är under all kritik och under min skolgång kan jag bara minnas att kriget 1808-1809 nämndes som hastigast. Det är heller ingen nyhet att finskan har låg status i Sverige trots den viktiga roll Finland och dess invånare spelat i Sveriges historia sedan 1100-talet. Alla de hundratusentals finska krigare och soldater som dog under de svenska kungarnas fana hamnar i skymmundan. Alla dessa liv är oräknerliga.

Deras insatser under 30-åriga kriget inte minst i rytteriet var betydande. Även om finländarna stridit för Sverige långt före detta krig, så var det först nu som de stred under egna fanor. Men skillnaden mellan fotfolk och ryttare var mycket stor. Fotfolk tvångsvärvades medan rytteriet var helt frivilligt. Finländarna fanns representerade på alla slagfälten. När det 30-åriga kriget var över hade dock Finlands folkmängd minskat med 40%. Anmärkningsvärt är att Finland ofta ställde upp med mer manskap än moderlandet Sverige gjorde. Före 1642 ställde finländarna upp med ca 35% av rikets hela truppstyrka medan landet inte rymde mer än 25% av de båda rikshalvornas totala folkmängd. Sedan fortsatte krig efter krig och finskt blod flöt för svensk ära och stormakt. När Karl X Gustav tågade över de danska sunden red svenskar och finländare sida vid sida. I slaget vid Lund 1676 stred Burghausens finska dragoner till sista man. När Karl X:s sonson Karl XII stod vid Narva kommenderade han en armé som till en tredjedel bestod av finländare. I nederlagt vid Poltava några år senare tillfångatogs eller dödades samtilga finska ryttarformationer. När Karl XII stupade vid Halden år 1718 och Armfelts karoliner frös ihjäl på det norska fjället, hade praktiskt taget hela den finska delen av den en gång så stolta armén upphört att existera. Under hela det Stora Nordiska Kriget 1700-1721 förlorade Finland 40,000 man. En fruktansvärd uppoffring för ett annars utarmat land.

Under kriget 1808-1809 kämpade svenskar och finländare sida vid sida för sista gången. Då förlorade Sverige sin siamesiske tvilling till tsarryssland. Det var först nu som Finland fick en längre period av lugn och återhämtning. Men Finland har aldrig under sin tid som egen nation uppträtt som en angripare eller erövrare av andra länder och folk. Må det aldrig bli så. Det är bättre att samarbeta och bygga hållbara relationer som varar för evigt. Den relation eller rättare sagt det band som Sverige och Finland har får inte tyna bort. Mig veterligen finns det ingen relation i hela resten av världen som liknar vår om man tänker efter. Den är unik till sin historia och karaktär. Så olika vi är och ändå har så mycket gemensamt. Det är så sant som det står i boken ”Sverigefinnar förr och nu” utgiven år 1983 av Taisto Jalamo och Reijo Rüster ”Finnarna, finländarna är här för att stanna. Även om emigrationen till Sverige skulle avstanna helt under de närmaste åren, så kommer den finska befolkningen i Sverige att öka mycket snabbt. Det beror på finländarnas unga ålder”.Finland är en ung nation men har alltid funnits där. Efter att ha läst igenom Wetterstrands artikel stod det klart för mig hur aktuell boken om sverigefinnarna fortfarande är, trots att den gavs ut då jag i princip fortfarande låg i vaggan. Redan då påtalade författarna de problem som hon tar upp i sin artikel. Till exempel nekandet av rättigheten till modermålet och den politiskt sanktionerade insatsen att utplåna finskan i Sverige. ”Utbildningsförhållandena för finländarna i Sverige är dåliga. Det enda finska lärosätet är Sverigefinnarnas folkhögskola i Haparanda. Man har heller inte fäst någon större uppmärksamhet vid de betydande behov som föreligger inom hemspråksundervisningen och vuxenutbildningen. Så har t.ex. finsk yrkeskursverksamhet anordnats endast i experimentsyfte. Bristen på finskspråkig undervisning måste överhuvudtaget anses som sverigefinnarnas allvarligaste problem. Den som endast bristfälligt behärskar sitt modersmål har också svårt att lära sig svenska (samma sak skriver Wetterstand nu 26 år senare). Upp till 35% av de finska eleverna avbryter sina studier på grund av språksvårigheter. Särskilt svår är situationen för de elever inom grundskolan som flyttat till sverige i en ålder av 9-12 år. Många av dem blir helt utan avgångsbetyg. På alla stadier inom undervisningen försvåras arbetet av bristen på kompetent finskspråkig personal. Av de ca 1500 finskspråkiga grundskollärarna hösten 1979 hade endast en tredjedel erhållit adekvat utbildning för sin uppgift”.

En man jag mötte för inte så längde sedan beskrev relationen mellan Sverige och Finland som ”en klassisk hatkärlek”. Det ligger mycket  i det. För ungefär ett år sedan gjorde den amerikanske TV-profilen och komikern Conan O’Brien ett uttalande i TV där han höll upp ett plakat med texten ”Sweden sucks!”. Han sade för övrigt att han och President Tarja Halonen liknar varandra mycket till utseendet. Resultatet blev att han fick hundratals och åter hundratals med beundrarbrev från Finland som han läste upp i sin egen show. Men samtidigt provocerade han fram ett video-krig på Youtube som fortfarande i skrivandets stund rasar för fullt! Det kallas för Sweden vs. Finland och antalet videos går inte att räkna, det produceras hela tiden nya. Här är två smakprov.

En finländare har gjort den här videon.

Den här har en svensk gjort

Den man älskar den agar man…eller hur?

5 responses to “I skuggan av Märkesåret 1809

  1. Well, för att vara realistisk, historien i Sverige börjar iom att en viss skomakare Palm började predika det kommunistiska mainifestet under senare hälften utav 1800-talet, allt annat är av noll betydelse.

    Sveriges strategi genom århundradena har alltid varit att slåss till sista finne, bara för att sedan kapitulera villkorslöst.

    För övrigt, titeln på Youtube-klippet är träffande, personen i frågan kan inte stava engelska rätt, men det är ju inget att undra över, för personen i fråga har med största sannolikhet inhämtat sina kunskaper via det upplysta svenska skolsystemet.

  2. Nåja. Efter att svenskar hjälpte finnarna att bli självständiga 1918 och att bevara sin självständighet 1939, så tycker jag att vi gjort vårt. De finnar (och andra nationaliteter) som kommer hit har ju gjort sitt val – att bli svenskar – och ska givetvis respekteras för detta och behandlas lika illa som vi som varit här hela vårt liv. Eller?

  3. n.n. är du säker på att du inte glöme ett ”e” i slutet av Palm? Var han möjligen i såna fall en ättling till Olof Palme…du vet han som ville utrota det svenska folkets historia, eftersom han ansåg skolämnet som överflödigt?

    Svenskarnas strategi påminer precis om den som amerikanerna använde under sina krig på 1800-talet. De skickade irländarna till slaktbänken, enklaste sättet att göra sig av med katolikerna som de misstrodde, eftersom de representerade Gamla Världens förföljare.

    Ja, det sista Youtube-klippet är ett gott exempel på hur upplyst det svenska skolsystemet är vad gället historia. När Sverige förlorade Finland förlorade de även de som byggde deras välstånd. Då kom socialisterna väl till pass. Sveriges historie-undervisning börjar efter socialismens segertåg.

  4. Nu när finländarna har blivit ”rumsrena” i sverige
    så finns det ju andra invandarktegorier att hacka på .För övrigt rekommenderar filmen:”Elina som jag inte fanns” .

  5. Palm, om jag inte missminner mig, var en Preussisk kåkfarare som politiserade den svenska arbetarrörelsen någon gång i mitten på adertonhundratalet.