Category Archives: Försvaret

Officerare köpte lyxbil på Försvarets bekostnad

lexusFörskingring får man titt som tätt läsa om i nyhterna. Det var inte så länge sedan en VD åkte dit, han hade levt loppan på Stureplan för miljonbelopp. Så var det Försvarsmaktens tur. Två officerare har på myndighetens bekostnad köpt en lyxbil, en Lexus(!) för 700,000 kronor att kuska runt i. Den totala summan som officerarna skall ha förskingrat ligger dock på 1,5 miljoner kronor. De kom åt pengarna genom utbetalningar av bluffakturor för påhittade byggprojekt i Kosovo. De var anställda vid Försvarsmakten i Uppsala och hade ekonomiskt ansvar vid Camp Victoria i Kosovo år 2005.

Hur många terrängbilar hade man kunnat köpa för den summa som en Lexus kostar? Vad skulle de med den bilen till egentligen? Bara inte fler svenska militärer har alltför dyr smak. Då blir det verkligen problem med ekonomin.

Härmed efterlyser jag en major eller överste med en Lexus. För en kortare eller längre åktur på tu man hand. Sen när törsten faller på får det gärna finnas en flaska Bollinger åt mig i handskfacket. Tack!

Det våras för Försvaret

soldater”Försvar på villovägar”….så lydde temat för Allan Widmans föreläsning på Atlantkommittén ikväll. Tyvärr kunde jag inte närvara men tidningarna finns alltid i närheten. Rubrikerna och orden när jag läser igenom dagens SvD är lika nedslående. Hur vill regeringen ha det egentligen? Skulle inte nedrustningen av Försvarsmakten stoppas efter Georgienkrisen? Nu på fredag kommer ÖB Håkan Syrén sannolikt att meddela hur armén skall minskas med en tredjedel. Det blir också hälften mindre pansar. Men hur blir det då med Flygvapnet, skall någon flottilj läggas ner eller inte? Jag kommer ihåg hur det talades om det i våras. Pendeln tycks hela tiden svänga fram och tillbaka. Vad annat kan man göra än att titta på?

Sverige går inte att försvara i nuläget. Trots att armén är avsevärt mindre än förut så går den inte att mobilisera tillräckligt snabbt enligt Johan Tunberger. Samma sak säger Generallöjtnant Johan Kihl tillsammans med två andra medskribenter i dagens SvD. ”Försvaret klarar inte angrepp på Sverige. Förbanden i den svenska försvarsmakten är idag för få. Dessutom är de inte inriktade på, utrustade för eller övade för försvar av Sverige. Samtliga förband har inriktats mot internationella insatser med motiveringen att erfarenheterna i fredsinsatser gör förbanden mer effektiva också hemma. Sanningen är att en hel generation nya officerare inte övat försvar av Sverige – krigsförbandsövningar för hemlandets försvar genomförs knappast längre. Befälens förmåga att leda förband i strid har minskat till en nivå som är oacceptabel. Förband utrustade för fredsinsatser passar alltså inte för krig hemma” skriver de. 

Jag känner mig verkligen på villovägar när jag läser igen hela artikeln. Man får hela tiden höra olika bud. Vad jag har både hört och läst är att det satsats på fel saker när regeringen efterfrågar internationella insatser. Sverige har lagt ner för mycket resurser på pansar, när det är infanteri som efterfrågas i exempelvis Afghanistan. Enligt professor Mats Alvesson, och Karl Ydén som presenterade en doktorsavhandling i november förra året gör bara fyra procent av yrkesofficerarna utlandstjänst och endast en mindre del av försvarsbudgeten går till internationella insatser. ”Många officerare vittnar om bristande kontinuitet och kompetens i lednings- och stödfunktioner när de tjänstgör utomlands” stod det i deras artikel i SvD den månaden. Ändå kan alltså inte officerarna leda förband i strid på en eventuell svensk hemmafront om man skall tro vad Kihl skriver. Hans ord ”krigsförbandsövningar för hemlandets försvar genomförs knappast längre” låter olycksbådande. Duger inte vårt försvar varken i Sverige eller ute i världen?

Men snart är det vår igen på riktigt och en ny inriktning skall slås fast av regeringen. Hoppas det blir slut på villfarelserna då.

Gotlands tappra bondehär

ringmurMinns ni historien om Kung Valdemar Atterdag och Striden vid Visby ringmur år 1361? De gotländska bönderna slogs tappert då, men de hade inte en chans mot de tungt beväpnade riddarna. Är vi tillbaka där vi en gång började? Det är i alla fall det intrycket jag får när jag läser Gotlands kommunalråd Gustaf Hosstedts ord i Expressen. ”…Vi visste att från och med nu stod vi ensamma. Sverige gör i praktiken inget territoriellt anspråk på oss längre. Kvar finns hemvärnet, jägarnas bössor och böndernas grepar. Med dessa ska vi försöka försvara vår älskade ö. Patriotismen och vår förmåga till självuppoffring råder det ingen brist på, men vilken chans har vi mot det enda rimliga säkerhetshotet Ryssland? Det går 2500 ryssar på varje gotlänning”.

Hoffstedt välkomnar att Folkpartiets Jan Björklund lyfter fram Gotlands utsatta läge. Det finns ingen som helst militär närvaro på denna strategiskt viktiga ö. Den som lyckas ta kontroll över denna och placera flyg och sjöstridskrafter där har genast ett övertag. Jag tänker på Iwo Jima. Det blev också en strategiskt viktig ö för det amerikanska bombflyget. Så om Gotlands skulle bli invaderat skulle vi först se en upprepning av danskarnas invasion år 1361 och därefter ett Iwo Jima i Östersjön?

Eller vad har Försvarsministern att säga? Jag noterar att han fortfarande inte tillåter några som helst kommentarer på sin blogg. Vad är han rädd för egentligen? När läsarna skjuter som värst på den här bloggen händer det att man får ta skydd i bunkern. Men sen är det bara att kliva upp igen när skotten tystnat och andas friskt luft.

Försvarsministern har börjat blogga

militarareflektionerDet glädjer mig att se att Försvarsminister Sten Tolgfors har börjat blogga. Det innebär att vi har minst två bloggande ministrar här på WordPress.com. Det har blivit några inlägg under den här veckan. Men tyvärr finns det en stor skillnad mellan hans och Utrikesministerns blogg. Det går nämligen inte att kommentera Försvarsministerns inlägg. Är han rädd för kommentarer? Det är ju det som är vitsen med en blogg till skillnad från en hemsida. En blogg är interaktiv kommunikation. En hemsida är passiv. Är du passiv till din natur Tolgfors? Ryck upp dig nu….anfall är bästa försvar.

Men det är ändå roligt att se att vi etablerade militärbloggare som är få till antalet har fått sällskap från regeringen.

Spioner, avlyssning, underrättelsekillar…..

Jag har noterat att det skrivs mer än vanligt om spioner i tidningarna. Gamla bekanta namn och även nya dyker upp. Sedan finns det anonyma fall som det på SAAB. Industrispioner än en kategori för sig i den här lömska floran, den som intresserar mig mest är förståss de militära och hur de bär sig åt.

I årets sista utgåva av ”Insats och Försvar” står ett intressant reportage om underrättelseverksamhet. ”Facebook, bloggar och till synes oskyldiga telefonsamtal hotar din säkerhet” lyder rubriken. ”Vi svenskar är nog i allmänhet rätt aningslösa, och vi anställda inom försvaret är dessvärre inget undantag, vilket i förlägningen kan riskera säkerheten för oss själva” säger överste Bengt Sandström inledningsvis. Han har även konstaterat att det blivit vanligare att militär personal i utlandsstyrkan skriver om sin vardag på Internet och gärna lägger ut bilder. En i sig intetsägande bild från utlandstjänsten på exempelvis Myspace med text kanske inte avslöjar så mycket. Men om flera portaler, hemsidor och bloggar läggs ihop till ett pussel, går det att bilda en helhet. ”Vi behöver en förändring till säkerhetstjänsten och en höjning av säkerhetsmedvetandet” fortsätter Sandström.

Och så har vi de här utländska underrättelsekillarna som man garanterat springer på….vad skall man säga om dem?

I dagarna återkom en vän till mig från Afghanistan efter flera månader. Han har varit soldat hela livet, en ärrad veteran som tjänstgör för en annan europeisk försvarsmakt. Kanske låter jag en smula sentimental när jag säger detta, men han är som en äldre bror som kan göra världen begriplig för en när man själv snubblar runt i mörkret. Han har till och från arbetat med underrättelseverksamhet.

”Marie, vad vet du om militär underrättelseverksamhet? En nolla säger du! Nej, du är ingen nolla….du är högvilt för underrättelsekillar. Klart att de springer efter dig! Du är idealtypen för deras nedslag. Lite av en nykomling, ogift, har internationella kontakter, smart i huvet…men inte smartare än de förhoppningsvis, du kanske vill lära dig allt om strid och ritar gärna kartor….sådana saker förstår du! Tro inte att du är ointressant för dem bara för att du inget vet eller står lägst i rang. Det är inte poängen. Det hela går ut på att göra dig till underrättelsekillens ögon och öron. Det spelar stor roll vilka personer du står i förbindelse med och vad du hör från dem, vilka böcker du läser och så. Ingen misstänker heller att det är just dig han är ute efter. Du är den perfekta måltavlan! Att du dessutom är snygg och har god humor tar de som en extra bonus. Men hittills har du inte gått på deras tricks”….”Utseendet kan både avsölja en hel del men också vilseleda. En riktig soldat ser ut på ett sätt och är på ett visst sätt. Inte alla arbetar åt försvaret förstår du, eller är vad de utger sig för att vara”.  

Det ligger mycken visdom i gamla ordspråk, att samla på sig några i ett knippe är visdom det med. ”Det enklaste sättet att komma åt rävhonan är genom hennes ungar” lyder ett. Det är så underrättelsekillar arbetar.

Brott under värnplikt ökar

sibDet är inte bara dödsolyckorna som har ökat i det militära. Sedan år 2006 har antalet brott under värnplikten ökat. I år har 20 personer fått avsluta sin tjänstgöring på grund av olika förseelser. Flest har åkt dit för narkotika brott. Fem stycken anmälda. Kommer ni ihåg incidenten på Amf 1 i januari? Det var inte bara fråga om knark, utan även mobbning, olaga hot och stölder av alkohol. Ja, idag är det narkotika som gäller. Förr i tiden kunde man i princip bli arkebuserad för fylla och skadegörelse om man hade druckit för mycket av kronbrännevinet. På Skaraborgs regemente har alla de fyra fallen av sexualbrott skett, varav en våldtäkt på ett logoment. Hur kommer det sig?  

Vad beror det på att siffran stigit från 7 personer år 2006 till 20 detta år? Är det relaterat till de minskade värnpliktskullarna och att det därmed blivit lättare att uppdaga brott? Eller har det att göra med det tuffare samhällsklimatet….

Utländsk underrättelseverksamhet

spionSäkerhetspolisen rapporterar att det bedrivs underrättelseverksamhet mot Sverige och utländska mål i landet. Det som ”spionerna” är ute efter är förståss att komma åt uppgifter om politiska, ekonomiska och militära förhållanden, avancerad teknologi, forskning samt regimkritiska grupper i vårt land. Informationsinhämtningen beskrivs som ”bred och systematisk”.

Detta är naturligtvis ingen nyhet i sig. ”Spionen har aldrig avrustat” som det heter hos MUST. Det är bara det att den personbaserade inhämtningen via s.k. agenter är tillbaka på i stort sett samma nivå som under det kalla kriget. Trots att inhämtning av viktiga uppgifter kan ske via exempelvis signalspaning, så är behovet av traditionella och skickliga spioner kanske större än någonsin. Detta eftersom signalspaning slukar enormt mycket tid och resurser. Främmande makts underrättelsetjänster bedriver även signalspaning i  Sverige, dvs uppfångar luftburna signaler. Detta är inte olagligt. Däremot är det olagligt att avlyssna signaler som går genom kabel. I Sverige är spioner och agenter i allra högsta grad verksamma och det händer att officerare och andra försvarsanställda kontaktas av främmande makt med ”…avsikt att eftersöka information som är skyddsvärd ur ett svenskt perspektiv”.

Ungefär 15 länder har representanter för sina  underrättelsetjänster här i Sverige. Flera av dessa har deklarerat sinunderrättelsepersonal till Säkerhetspolisen och samarbeten bedrivs. Men så finns det odeklarerade godset. Länder som Sverige har vänskapliga säkerhetspolitiska relationer med  kan vara konkurrenter på andra områden.  

”Generellt sätt ligger underrättelsehotet mot Sverige på en förvånansvärt hög nivå. Nordkalotten och norra Europa har fått ett nytt strategiskt läge. Nya ekonomiska intressen i regionen ökar utmaningarna…Vi kan bara konstatera fakta. Nivån är ungefär densamma som under kalla kriget. När det gäller signalspaning från fartyg och flygplan utanför svensk land- och sjögräns kan vi till och med konstatera en ökning” berättar John Daniels som är säkerhetschef för MUST.

Det går att läsa en rapport från Säkerhetspolisen om olika spionärenden under år 2007. I denna ges en sammanställning av uppdagade fall av misstänkt spioneri utifrån öppna källor. Rapporten är geografiskt uppdelad utifrån det land där underrättelseverksamheten utfördes. Det rör sig till större delen om militärt spionage. I MUST:s årsrapport går följande att läsa ”En god förmåga att bemöta yttre hot spelar marginell roll om problemen så att säga finns på insidan. Säkerhetsprövningen av Försvarsmaktens anställda har utvecklats med syfte att säkerställa att all personal uppfyller kraven på pålitlighet och lojalitet.Många allvarliga incidenter är onödiga och har sin grund i bristande kunskap och/ eller slarv. Ett gott ledarskap och riktade utbildnings- och informationsinsatser är den bästa metoden för att skapa ett brett säkerhetsmedvetande och arbetssätt där den skyddsvärda verksamheten ges ett tillräckligt skydd. De kommande åren skall vi tillsammans arbeta för en smartare och vassare säkerhetstjänst”.