Category Archives: Hemvärnet och Frivilligorganisationer

Frivilligförsvar i Norden

Idag hade Sankt Eriks FBU-förening bjudit in till ett evenmang med temat ”Frivilligförsvar i Norden”. Föreläsarna var Finlands försvarsattaché överste Harri Niskanen och Rikshemvärnschefen brigadgeneral Roland Ekenberg. Det blev en intressant söndagseftermiddag där våra länders respektive frivilligförsvar gicks igenom. Framtiden och det nuvarande läget diskuterades.

niskanenÖverste Harri Niskanen redogjorde för Finlands försvarspolitiska läge idag. Hotbilderna är huvudsakligen tre. De militära hoten mot landet är inte sannolika men inte heller uteslutna. Det är inte bara mot Finland som hot riktas utan även mot länder över hela världen. De asymmetriska hoten består av terrorism, internationell brottslighet och cyberhot. Den tredje gruppen består av naturkatastrofer, pandemier, klimatförändringar m.m.
Den finska försvarsmaktens huvuduppgifter i prioritetsordning är också tre till antalet. Nämligen:
1) Det militära försvaret av Finland: innefattar bl.a. övervakning av landområden och att stärka försvarsviljan hos folket.
2) Stödjande av andra myndigheter: Handräckning för upprätthållande av allmän ordning, räddningsverksamhet och deltagande i lämnande av bistånd till annan stat exempelvis efter terrorattack eller naturkatastrof.
3) Internationella missioner: Idag tjänstgör 800 finska soldater utomlands i bl.a. KFOR, ALTHEA och Tchad.

Finlands försvarsmakt har 16,000 anställda. Lite över hälften av dem, 8800 är militärer. Av dem är 3700 officerare, 3200 är s.k. institutionsofficerare (utbildas inte längre), 1650 är underofficerare (satsas mera på dem) och 250 är avtalssoldater. De resterande 7200 är civila anställda.
Försvarsbudgeten ligger på 20 miljarder svenska kronor. Försvarsmakten är en del av samhället och skall därför utvecklas därefter. 80% av finlands befolkning får order att göra värnplikt varje år. 20,000 genomför denna av dem är runt 200-300 kvinnor. Försvarsmakten har brett stöd hos folket.

Repövningar med ca 25,000 reservister hålls varje år. Det blir mellan 2-5 dygn per reservist. Därtill kommer ca 17,000 frivilliga som deltar i övningarna. Den finska beredskapen ser ut enligt följande. I varje garnision finns beredskapsavdelning bestående av ungefär 100 värnpliktiga som skall kunna stödja andra myndigheter. Sedan finns det beredskapstrupper som skall vara i tjänst 48/72 timmar efter alarm. Dessa trupper uppgår till runt 10,000 man. Efter några veckor av förberedelser skall 350,000 soldater ha mobiliserats.

Från och med den 1 januari år 2008 finns Landskapstrupper (motsvarande svenska hemvärnet). Dessa är helt frivilliga och får ingen lön. Personalen har sin utrustning hemma förutom vapnen. Landskapstrupperna tillhör Försvarsmaktens krigstida organisation. En försvarsutbilning finns också. Exakt hur många som utbildas varje år går inte att säga exakt. Men det rör sig om runt 50,000. Utbildningsorganisationen ger kurser enligt de behov som existerar. Utbildarna är helt frivilliga och samarbetar med Försvarsmakten. Det finns dock administrativt anställda.

Idag har man aktivt medlemskap inom EU. NATO-medlemskap är inte ännu aktuellt. Men interoperabilitetsfrågor går bra enligt PfP:s principer. Man kan delta i NRF (NATO Response Force) men med vissa restriktioner. Inom det nordiska samarbetet är principerna klara, men praktiska åtgärder är under arbete. Ryssland har alltid varit en utmaning för Finland. Men är inget direkt hot. En säkerhetspolitisk redogörelse kommer att släppas nu i december eller i januari nästa år. Den skulle ha kommit tidigare, men kriget i Georgien försenade den.

ekenbergBrigadgeneral Roland Ekenberg berättade allmänt om Nationella Skyddsstyrkorna – Hemvärnet. Det finns ett exakt datum för när Hemvärnet bildades. Detta är den 29 maj år 1940 då Riksdagen fattade beslutet. Anledingen var Andra Världskrigets utbrott. Men ett visst Hemvärn existerade redan på olika håll i landet. År 1990 utgjorde Hemvärnet 13% av hela Försvarsmaktens insatsorganisation. Idag har andelen stigit till 50% och därmed utgör Hemvärnet den enskilt största delen i hela Armén. Men budgeten ligger på 1,2% av hela den totala försvarsbudgeten. Detta blir 600 miljoner kronor.  Dessa fördelas enligt följande:
– Övningskostnader 90
– Ersättningar till HV-soldater 100
– Löner till anställda 270
– Logistik/förråd/hyra/materielkostnader 140

Hemvärnet har gjort samma resa som övriga Försvarsmakten, men frivilligheten har alltid bestått. Väpnad strid är grundförmågan och uppgifterna är skydda, bevaka och ytövervaka. Nyligen har frivilligutredningen blivit klar. Försvarsminister Sten Tolgfors har sagt att Hemvärnet kommer att ha en fortsatt viktig uppgift att uppfylla. I själva Norden är Sverige, Norge och Danmark de största med sina Hemvärn. Norge har 45,000 soldater, Sverige 30,000 och Danmark 22,000 plus 30,000 i reserven. De baltiska staterna har också hemvärn vilka återupprättades år 1990. Finland har nyligen låtit sätta upp landskapstrupperna.

Hur ser då utveckligen och framtiden ut? Hemvärnet har börjat ”komma ut ur skogen” för att öva alltmer SIB (Strid i bebyggelse). Utbildningsfrågor diskuteras och debatteras livligt. Värnpliktskullarna blir allt mindre och alternativa metoder för att fylla vakanserna måste komma till stånd. Försök till Direktutbildning för Hemvärnet har genomförts och avslutades faktiskt idag. Man rekryterar och utbildar lokalt med hemvärnskontrakt från första dag. Men avtalsuppfyllnaden är för närvarande på tok för låg inom Hemvärnet och övningarna måste anpassas bättre.

Frivillighet eller anställning?

Mot bakgrund av händelserna i Georgien har f.d. statsminister Göran Persson yttrat sig om regeringens spariver av Försvarsmakten. ”Vi får inte försvaga det svenska försvaret så pass mycket att vår förmåga att hantera vårt eget försvar blir rimligt ifrågasatt” sade Persson. Medlemmar ur hans eget parti åker land och rike runt och ger sig ut för att vara försvarets räddare. Men under de 12 år 1994-2006 som Socialdemokraterna satt vid makten reducerades försvaret kraftigare än någonsin. Är de trovärdiga? Det är nu upp till den nuvarande regeringen att göra det bästa av situationen. Inte minst Hemvärnet har minskats enormt från runt 100,000 soldater till mellan 40-30,000. Har det svenska folket något folkförsvar att tala om efter detta?

I det senaste numret av tidningen Hemvärnet kan man läsa om hur nio utbildningsgrupper skall tas bort. En av dem är Södertörnsgruppen till vilken jag själv tillhör. Vi kommer enligt vad jag har läst att stödjas av en annan utbildningsgrupp. Skälet till allt detta är Försvarsmaktens underskott. Men med den sistnämnda siffran härovan så är Hemvärnet trots allt den största enheten inom Försvarsmakten. Varför då inte satsa på utbildning för den. Tre månaders grundutbildning är kravet för att bli hemvärnssoldat. Men ändå ges det inte tillräckligt med utbildningstillfällen. De värnpliktiga räcker inte till för att fylla upp bortfallet.

Desto intressantare är det att läsa nyhetstidningen för Södertörns Bataljon om hur hälften av Försvarsmaktens personal tillhör Hemvärnet. Den senares personal är frivillig, medan den förras är anställd. ”Men alla de funktioner som ska stödja Hemvärnet lever i en annan kultur – arbetstidskulturen. Utbildningsgruppernas personal jobbar ju som alla andra dagtid och om någon arbetar en helg då Hemvärnet övar blir det så mycket kompensation att arbetet i veckorna minskar. Och för att inte fresta på den anställda personalen genomförs många sammanträden dagtid med hemvärnspersonal som måste ta ledigt från jobbet om det går. Med förråden är det likadant. En kväll i månaden har avsatts för Hemvärnets personal. I övrigt hänvisas till dagtid. Och många servicefunktioner såsom hämtning av materiel och fordon skall ske under arbetstid dagtid. För befäl inom Hemvärnet bli det många telefonsamtal med stödfunktionerna på förbanden, inte minst utbildningsgruppen. Att samtalen ska ske utanför kontorstid på fritid för att inte störa hemvärnspersonalen i deras civila yrkesutövning har väl inte fallit någon in. Då blir ju den anställda personalen störd på sin fritid.”

Kanske vore det danska hemvärnets lösning en utväg. Det är helt skilt från Försvarsmakten och har till uppgift att försvara det egna territoriet och ingenting annat. Därför kan den danska armén helt koncentrera sig på internationella insatser och skaffa erfarenhet i strid. Men i DN den 8 juni stod det att ingen av försvarspolitikerna önskar se detta. Varför?

Hemvärnet bättre än FRA?

Hemvärnet är den del av Försvarsmakten som är billigast i drift. 1,2 % av försvarsbudgeten och består av mellan 30-40,000 soldater. Ändå stod det att läsa i DN den 8 juni hur Överbefälhavaren vill halvera styrkan. Uppenbarligen är det lättare att ge sig på HV-soldaterna än de 128 JAS-plan som köpts in för 260 mkr styck och kostar ytterligare 7 miljoner per plan och år i underhåll. Behöver vi verkligen så många bränsleslukande flygplan? ”Våra luftstridskrafter är däremot överdimensionerade och en mycket dyr och exklusiv verksamhet. Det är dags att prioritera bort och då kanske det inte är Hemvärnet som man skall kasta sig över allra först”som Allan Widman (fp) uttryckte det i en gemensam artikel med Peter Nordlund i DN.

I gårdagens Expressen skriver f.d. reservofficeraren Jan Kallberg om sina dubier över FRA. FRA minska inte risken för terrorattentant enligt honom, tvärtom. ”Det har tagit 500 FRA-anställda tjugo år att förhindra ett mord. Det är 14,000 manår med en snittkostnad på 500,000 SEK med utrustning och lönder” skriver han. 11 septemberattackerna i New York ägde rum utan att NSA (USA:s FRA) märkte någonting. Samma sak med attentanten i Madrid och London. Men han nämner inte händelserna i Moskva där det påstås att regeringen låg bakom. Men det är bara påståenden.

Skall vi ha FRA eller inte. Men avlyssning och tjuvläsning av post har väl förekommit ändå, och kommer att finnas där. Nu skall tydligen även Youtube börja kontrollera de som lägger upp videos på portalen och notera de som har en tendens att titta för mycket på ett och samma klipp. Hur var det nu med mottot ”Information wants to be free”? Och så har vi de som skriver på samma sätt som jag. Kommer jag inom en oskriven framtid att behöva något slags bloggkörkort och registreringsskylt med nummer på från någon slags förmyndighet. Blotta tanken gör mig lika kräkfärdig som när jag läste DN:s ledarsskribents Lisa Bjurwalds ord där hon kallar bloggosfären för ”den svenska bloggsörjan” som ”knappt kunde stava till underrättelsebehov”. Och det skall komma från en som arbetar för en tidning som skriver en serie om det trygga svenska folkhemmets förändring. Så det kommer inte att finnas kvar om 15-20 år? Nehej och inte heller Folkförsvaret. Farväl till allihop! Farväl till folkhemmet, folkförsvaret, folkaktierna och folkjournalistiken. ”Byt ut ”bloggsörja” mot ”folkrörelsesörja” och man ser tydlighet det förakt delar av det politiska etablissemanget känner inför vanligt folks politiska deltagande” skriver Expressens Sven Dahl den 1 augusti.

Men för att nu återvända till Hemvärnet och FRA skriver Kallberg mot slutet av sin artikel ”Bekämpandet av terrorism har tre steg; spaning, skydd mot attentant och lindring av skadeverkan. För att minska verkan av attentat och snabbt få fram arbetspersonal och skyddsvakter är Hemvärnet, den naturliga komponenten i kombination med en permanent ökad förmåga på storstadssjukhusen att motta en större mängd offer. Hemvärnet lägger Sten Tolgfors ner och överlevnad vid massiva skadeutfall är bortprioriterat, samtidigt som det saknas faktamässigt och intellektuellt stöd för att FRA skulle vara vitalt för terroristbekämpningen”.

Har dessa ”naturliga komponenter” HV. Medborgargarden och sjukhus den kapacitet som behövs vid eventuellt terroristattentat låt säga Centralstation i Stockholm?

Den ena halvan och den andra…

Så var det Hemvärnets tur att halveras. Först halvering av Armén och nu halvering av Hemvärnet. Det dög inte med 30,000 HV-soldater som ÖB först ville ha. Nu skall siffran sluta på 16,500 år 2010 enligt hans förslag. Skall Sverige verkligen ha så få soldater inom de egna gränserna. Inte ens Norska Heimevernet har en så låg siffra även om de dragit ner på antalet. Inte ens danska Hjemmeværnet vad jag vet. Finska maakuntajouko som håller på att tränas och rustas upp för fullt skall bli så litet. Till år 2010 beräknas utbildningen av 25,000-30,000 reservister vara i full gång i Finland. I Finland har Hemvärnet en viktig roll för stärkandet av försvarsviljan hos folket.

Skall Norge, Danmark och Finland komma Sverige till hjälp om det helt plötsligt skulle bli oroligare tider?

Försvarsutskottets ordförande Anders Karlsson (s) har rätt i att Hemvärnet är det billigaste som finns. Räkna även in frivilligorganisationerna. Det stämmer även att det finns hemvärnsmän som regelbundet gör utlandstjänst vilket är helt rätt. Men visst finns det mycket inom organisationen som måste bli bättre. Övningar till exempel och uppfyllandet av avtalstid.

Jag har tidigare nämnt hemvärnsveteranen Lars Olssons inlägg i tidningen Insats & Försvar. Han skrev då om de små värnpliktskullarna och hur skall de räcka till för att fylla avgångarna i Hemvärnet? Kan verkligen en siffra på 30,000 soldater uppfyllas med så få värnpliktiga?

Vi har en våg framför oss. I den ena skålen ligger en halva och i den andra en annan.

ÖB gör film

huggaved.jpgDet görs verkligen en och annan intressant film här i vårt nordliga rike. Arn hamnar på tungan så klart. Men inom Försvarsmakten (FM) produceras det också friskt. Har ni måhända sett den senaste rekryteringsvideon för officersutbildningen? Den ger jag tumme upp för, eftersom den visar vad det kan innebära att vara officer i vissa lägen.

Nu har även ÖB gjort en film som julklapp åt 32,500 anställda inom FM. Den heter ”Redo för insats” och det är han som är huvudpersonen. Men alla uppskattar tydligen inte julklappen. Drygt fyra miljoner har den kostat att göra. Vi får följa ÖB under hans arbete, hur han besöker utlandsstyrkorna och Bryssel, hugger ved vid sin stuga etc. Samtidgt går hela organisationen på sparlåga. Bristen på personal och materiel har gjort sig hörd över hela landet. Pengarna kunde ha använts bättre menar en del. ”Många uppfattar det som att de kissar på de anställda” säger Ulrika Häggroth, chefredaktör på Värnpliktsnytt till Expressen. Hon har sett filmen, men inte fått den i julklapp. De värnpliktiga som kännt av materiel- och officersbristen är enligt tidningen mycket kritiska. ÖB har själv sagt att det saknas pengar.

Försvarsbudgeten ligger på 40 miljarder kronor. Informationsstaben har 37,8 miljoner till sitt förfogande och det är de pengarna som filmen belastar. Försvarsmaktens hemsida kostar lite över en miljon årligen. Filmen som ÖB har kallat ”ett kvitto” på verksamheten kallas internt för ”ÖB – the Movie”. Trots att försvarets vill stå för öppenhet har filmen gjorts i tysthet. ”De måste gå ut internt och förklara filmen. Officersförbundet har inte alls varit inblandat utan filmen har kommit som en överraskning. Filmen sänder ­konstiga signaler i det kärva ekonomiska läge vi befinner oss i” ­säger Officersförbundets ordförande Lars Fresker.

Själv sitter jag och funderar på filmen om Hemvärnet som nyligen blivit klar. Har inte sett den och vet inte var jag kan göra det. Den är huvudsakligen gjord för att visas på mässor. Hemvärnet består ju av runt 30,000-40,000 mer eller mindre aktiva personer. Hur mycket kostade den filmen att göra? Helt klart inte lika mycket och är en angelägen film med tanke på situationen inom det nationella folkförsvaret.
Jag vet inte riktigt vad jag skall tro om den här historien. Vad säger ni kära läsare?

Den scen ur ÖB-filmen som tidningarna uppenbarligen fäst mest uppmärksamhet vid är när han står och hugger ved….har han möjligen haft karate- och vildmarkskillen Vladimir Putin i tankarna när han ställde sig framför kameran?

Hemvärnschefens obesvarade fråga

I det sista nummret för årgång 2007 går det att läsa om hur frivilligorganisationerna för första gången samlades till ett seminarium i riksdagshuset. Detta skedde på inrådan av socialdemokraternas gruppledare i försvarsutskottet, Åsa Lindestam. ”Det här är veterligen första gången frivilligorganisationerna samlas i riksdagen på inbjudan av oss politiker. En del av er är bra på lobbying, andra har vi itne sett förut” sade Lindestam.
De frågor som togs var de samma som ställdes under helgkryssningen på Cinderella. Så de har diskuterats igen och det tycks inte ha saknats åsikter och meningar nu som precis som då.  Försvarsutbildarnas generalsekreterare Leif Tyrén menar att frivilligorganisationerna ”lever med hjärtat i halsgropen”. ”Otåligheten växer i organisationerna” menade Peter Lagerblad från FFK, det är så illa att de kanske håller på att försvinna helt. ”Fortsätter detta dör vi sotdöden” sa FMCK:s generalsekreterare Anders Berndtsson.

Den ende vars åsikt tydligen skiljde sig från de övrigas var rikshemvärnschefen Roland Ekenbergs. Hemvärnet är frivilligorganisationernas störste kund. ”Jag är nöjd med kvaliteten men jag får alldeles för lite personal från er. Är jag en sämre kund än någon annan, är inte hemvärnet fint nog?” sade han. Frågan fick inget svar.

Debattbok om Hemvärnet

ochsenda.jpgVid årets rikshemvärnsting närvarade ÖB Håkan Syrén där han även höll ett uppskattat tal. Han tog bland annat upp kopplingen mellan hemvärnet och utlandsstyrkan, vilken han ser som tydlig men inte betyder att det nationella helt skall släppas. ÖB menar också att de största förändringarna skett inom hemvärnet och är en ytterst viktig resurs för svenska samhället. ”Jag är en vän av hemvärnet och har vett att uppskatta de uppoffringar nu gör. Jag har den djupaste respekt för er” sade ÖB. ”Hemvärnet är en mycket tydlig och självklart del av försvarsmakten, ni är ungefär hälften av vår sammanlagda insatsorganisation och spelar en nyckelroll på den nationella arenan”. År 2006 gjorde hemvärnet över 50,000 timmar som stöd till samhället. ÖB ser gärna att hela HV-förband åker ut på utlandsmissioner och inte bara enskilda hemvärnssoldater.

Med hans ord i bakhuvudet kan vi läsa den nyligen släppta debattboken ”Och sen då?” om hemvärnet skriven av Magnus Sjöström. Boken har förord skrivet av ÖB av vilkens liknande debattböcker författaren hämtat inspiration. . Sjöström är nationalekonom i grunden och har lång erfarenhet av hemvärnet. Vad han främst sätter tonvikt vid är hur HV som begåvningsresurs bättre skall kunna uttnyttjas till försvarsmaktens och hela samhällets fördel. Boken går att ladda ner på följande länk. Nu har jag själv läst boken och tänker dra några citat ur den. Min egen åsikt är att det är bra att en bok denna har skrvits och finns lätttillgänglig via Internet, hur det är med tryckt pappersformat vet jag ej.

”Om det någonsin har funnits ett behov av att öva på att vänta så har det definitivt försvunnit i takt med att ett nytt hemvärn vuxit fram under de senaste åren. Det nya hemvärnet är mindre men vassre. Ny utrustning har tillförts och kraven på att uppfylla kontrakterad tid har ökat. Organisationen har stöpts om och likriktats över landet. Dessa förändringar har alla varit nödvändiga. Den viktiga frågan som vi nu måste ställa oss är om de också är tillräckliga”.

”Hemvärnet komm naturligtvis aldrig att bli färdigutveckalt, men över tiden kommer förändrigarna att behöva gå olika fort..//..vi behöver bli bättre på att välja ut vilka som skall vara med i hemvärnet och vilka som skall vara chefer. Den frivilliga personalen måste få inflytande över verksamheten och inte bara medinflytande. Vi behöver bli mer profesionella men vi behöver också ställa tuffare krav på den anställda personalen som svarar för att utveckla hemvärnet. Verksamheten måste analyseras och utredas och i den mån analysunderlaget är undermåligt måste vi påtala detta. Skälet är enkelt och självklart. Sveriges befolkning har rätt att få största möjliga försvarsförmåga för de pengar som spenderas på hemvärnet och försvarsmakten i övrigt. Jag tror att vi kan göra mer och bättre. Vägen framåt handlar dock inte bara om organisation och resurser utan också om självförtroende. Ett självförtroende som jag uppfattar som lite stukat efter de senaste årens omriktning av försvaret”.

”I den mån det itne finns möjlighet att tillföra hemvärnet mer resurser tror jag ändå det finns två sätt för hemvärnet att öka sin förmåga att utveckla militär effekt. Det första är genom att öka utbildningen av befintliga soldater och chefer (en mindre ökning av kontraktstiden antas kunna ske till en mycket liten kostnadsökning) och det andra är genom att mer noga selektera ut de som är mest lämpliga..//.. På sina håll förefaller det finnas en kvardröjande anda av att det är någons ”tur” att bli kompanichef elelr liknande. Chef skall man inte bli för att man stått längst i kö eller för att man känner flest av de tongivande personerna på förbandet. Det är den som har bäst kometens för att leda och utveckla förbandet som skall vara chef. Kompetens handlar om att ha aktuell och relevant utbildning men också om erfarenhet och personliga egenskaper..//..Vad gäller underställd personal kan jag inte se att det skulle vara ett argument att t.ex. en etilltänkt kompanichef ”inte är känd på komapaniet..//..Vi måste också på allvar börja diskutera hur länge man skall inneha en chefsbefattning. Långt befattningsinnehav tenderar att sätta vissa personer i fokus snarare än organisationen..//..En förutsättning för att vara chef är naturligtvis att man kan avsätta tid för att vara chef. Men hur mycket tid? Å ena sidan är det så att ju mer vi kräver att chefer skall öva ju bättre blir de. Å andra sidan är det så att ju mer vi kräver att chefer skall öva ju smalare blir rekryteringsbasen, dvs det finns färre människor som har tid att öva 400 timmar än vad det finn smänniskor som har tid att öva 200 timmar.”

”Personalen utgör hemvärnets vitkigaste resurs. Hur denna personal sätts samman och utbildas har stor effekt på hemvärnets förmåga att lösa militära uppgifter. Det är därför viktigt att vi analyserar vilken personal vi skall ha i våra led och hur denna skall utbildas..//..Olika personer har olika förmåga och lämplighet för befattningar inom hemvärnet samt olika förmåga att tillgodogöra sig utbildning. Skillnaderna i förmåga kan ha många orsaker och utan att närmare diskutera det är låt mig nämna någa: militär bakgrund  (grundutbildning och senare kurser och befattningar), civil utbildning, civil anställning, medfödda egenskaper och fysisk förmåga”.

”Det krav som ställs på blivande hemvärnssodlater specificeras i HvH häfte 1: ”Den som antas som hemvärnsman i allmänna hemvärnet skall: ha genomfört minst 85 dagars militär grundutbildning, vara disponibel för tjänstgöring i hemvärnet, samt vara pålitlig från säkerhetssynpunkt”. Detta kan knappast anses vara en specificering av ”rätt personal”..//..Med ”Hemvärnet efter 2004″ kom en differentiering av utbildningstiden (kontraktstiden). För huvudelen av soldaterna gäller fortfarande 20 timmar men för vissa gäller 30. Dessutom har speciella insatsplutoner (60 timmar) inrättats. Däremot verkar det inte närmare ha analyserats varför just dessa tider skall gälla”.

”Min slutsats är att trots att personalen är hemvärnets viktigaste resurs vet vi förvånansvärt lite om vilka vi skall rekrytera, hur motivationen och utbildningstid bygger upp förmåga, om det är bra att vissa chefer har sina befattningar väldigt länge, om vi lyckas bra med vår rekrytering av chefer och varför en stor del av befolkningen trots allt inte vill vara med i hemvärnet”.  

”Hur den kontrakterade tiden på t.ex. 20 timmar fördelas över året kommer sannolikt att påverka effektiviteten. För högre chefer och anställd personal är det både utvecklande och smidigt att ha en stor övning varje år. För den enskilde sodlaters utveckling är det dock knappast bäst att göra hela kontraktstiden vid ett och samma tillfälle, utan det är bättre att sprida ut utbildingen över ett antal tillfällen. Det gör att den enskilde får viss repetition, större kontinuitet i utbildningen och lättare att upprätthålla hög motivation under hela övningen..//..Hemvärnets viktigaste resurs är den tid som personalen lägger ned och denna resurs är inte prissatt utan framstår som gratis i jämförelse med ammunition, drivmedel, instruktörstid och livsmedel etc..//..För att hantera skarp ammunition räcker en förhållandevis kort utbildning i vår verksamhet men för att ha något inflytande över hur pengar skall användas krävs många stjärnor på axelklaffarna. Detta är effektivitetshämmande”.

”Medinflytandet och personalens delaktighet kan utvecklas betydligt. Detta påverkar effektiviteten genom att delaktig personal anstränger sig mer och genom att hemvärnet centralt och försvarsmaken i större utsträckning får tillgång till den kompetens som finns i rörelsen..//..I våra led finns poliser, civilingenjörer, forskare och många andra med spetskompetens som övertrumfar den anställda personalens kompetens inom dessa områden. Försvarsmaken måste bli bättre på att identifieraoch tillvarata denna kompetens”.

”Inom hemvärnsrörelsen finns ett utvecklat system för medinflytande via ting och råd på olika nivåer. Det är naturlitgvis bra och viktigt att vi som rörelse kan ge vår syn på verksamheten både lokalt och nationellt. Det finns dock en risk med vårt väletablerade ”medinflytande”, eftersom det kan förleda oss att inte utveckla andra vägar för inflytande över verksamheten. För det är väl snarare inflytande än medinflytande som är eftersträvansvärt? Vad jag kan bedöma finns det två huvudsakliga skäl till att personal på alla nivåer skall ha inflytande över verksamheten: det skapar engagerade medarbetare och det för de lättare att fånga upp och använda idéer som finns i rörelsen”.

”Det är naturligtvis angeläget att hemvärent som folkrörelse ser om sina medlemmars intressen och verkar för att verksamheten utformas så att den upplevs som utvecklande och meningsfull. Notera att detta inte enbart är viktigt för oss som är rörelsen, utan även för vår uppdragsgivare, svenska folket”.

”Under de senaste åren har antalet värnpliktiga minskat dramatiskt. Även hemvärnets personal har minskat, men denna förändring är till stor del en bortrensing av det luftslott som funnits av icke aktiv personal i listorna. Det minskade antalet värnpliktiga innebär naturligtvis på sikt ett minskat rekryteringsunderlag för hemvärnet. För att upprätthålla ett slagkraftigt hemvärn måste vi nu bli bättre på att rekrytera och att hålla kvar den perosnal vi får in. För att göra detta behövs det kvalificerade analyser av potentiella hemvärnssoldaters attityder samt av beteende och attityder hos befintlig personal. Vi måste nogsamt undersöka vad det är som får vissa personer att gå med i hemvärnet men som uppenbarligen inte lockar det stora flertalet av dem som skulle kunna vara med”.