I skuggan av Märkesåret 1809

myntIgår torsdag den 15 januari 2009 invigdes regeringsprojektet Märkesåret 1809. Finlands President Tarja Halonen, Kung Carl Gustav XVI, Utrikesminister och ordförande för projektet Carl Bildt m.fl. närvarade under dagen. Åtskiliga tal hölls och ett av de mer uppmärksammade är det som Svenska Akademiens Horace Engdahl höll.

1809 är alltså ett viktigt datum, ett av de allra viktigaste i vår historia. Ändå verkar det som om detta årtal inte säger de flesta svenskar någonting. Enkätundersökningarna förskräcker. Jag skall inte citera dem, det skulle fördärva stämningen. Låt oss bara konstatera att det råder en omfattande kollektiv minnesförlust, i varje fall på den svenska sidan. På den finländska har man lättare att minnas” sade Engdahl. Han är inte ensam om att påpeka glömskan kring den östra grannen. Dagen efter invigningen publicerades en debattartikel med rubriken ”Klassförakt i Sverige mot inflyttade finnar” i DN skriven av Mp:s Maria Wetterstrand. Svenskarnas kunskap om ”den siamesiske tvillingen” som Engdahl talade så varmt om igår (han nöjde sig inte med ordet ”syskon” för att beskriva hur när våra länder har stått och faktiskt står varandra) är skamligt låg. Ordet skamligt räcker inte ens till.

”Vi har en lång gemensam historia och en nära koppling till vårt östra grannland. Trots detta är kunskapen i Sverige om Finland ofta låg och respekten för det finska språket och kulturen i Sverige bristande. Sveriges attityd riskerar att i förlängningen påverka våra länders relationer negativt” skriver Wetterstrand och fortsätter några rader neråt med ”I Sverige bor i dag 440.000 människor med finsk bakgrund. De har antingen flyttat från Finland, är finska medborgare eller har minst en finsk förälder. Hälften av dem använder finska språket. Det är utan jämförelse den största minoritetsgruppen i Sverige. År 2000 utnämndes finskan till ett av fem officiella minoritetsspråk i Sverige. Rättigheterna som följer av detta är dock mycket begränsade.I Finland finns 265.000 finlandssvenskar, alltså finländare med svenska som modersmål. Utöver detta finns 25.000 svenskspråkiga ålänningar”. Det stämmer det hon skriver om att tiotusentals barn med finsk bakgrund går i svenska skolor. Så har det varit länge. Jag kan ju alltid peka på mig själv. Men historieundervisningen i de svenska skolorna är under all kritik och under min skolgång kan jag bara minnas att kriget 1808-1809 nämndes som hastigast. Det är heller ingen nyhet att finskan har låg status i Sverige trots den viktiga roll Finland och dess invånare spelat i Sveriges historia sedan 1100-talet. Alla de hundratusentals finska krigare och soldater som dog under de svenska kungarnas fana hamnar i skymmundan. Alla dessa liv är oräknerliga.

Deras insatser under 30-åriga kriget inte minst i rytteriet var betydande. Även om finländarna stridit för Sverige långt före detta krig, så var det först nu som de stred under egna fanor. Men skillnaden mellan fotfolk och ryttare var mycket stor. Fotfolk tvångsvärvades medan rytteriet var helt frivilligt. Finländarna fanns representerade på alla slagfälten. När det 30-åriga kriget var över hade dock Finlands folkmängd minskat med 40%. Anmärkningsvärt är att Finland ofta ställde upp med mer manskap än moderlandet Sverige gjorde. Före 1642 ställde finländarna upp med ca 35% av rikets hela truppstyrka medan landet inte rymde mer än 25% av de båda rikshalvornas totala folkmängd. Sedan fortsatte krig efter krig och finskt blod flöt för svensk ära och stormakt. När Karl X Gustav tågade över de danska sunden red svenskar och finländare sida vid sida. I slaget vid Lund 1676 stred Burghausens finska dragoner till sista man. När Karl X:s sonson Karl XII stod vid Narva kommenderade han en armé som till en tredjedel bestod av finländare. I nederlagt vid Poltava några år senare tillfångatogs eller dödades samtilga finska ryttarformationer. När Karl XII stupade vid Halden år 1718 och Armfelts karoliner frös ihjäl på det norska fjället, hade praktiskt taget hela den finska delen av den en gång så stolta armén upphört att existera. Under hela det Stora Nordiska Kriget 1700-1721 förlorade Finland 40,000 man. En fruktansvärd uppoffring för ett annars utarmat land.

Under kriget 1808-1809 kämpade svenskar och finländare sida vid sida för sista gången. Då förlorade Sverige sin siamesiske tvilling till tsarryssland. Det var först nu som Finland fick en längre period av lugn och återhämtning. Men Finland har aldrig under sin tid som egen nation uppträtt som en angripare eller erövrare av andra länder och folk. Må det aldrig bli så. Det är bättre att samarbeta och bygga hållbara relationer som varar för evigt. Den relation eller rättare sagt det band som Sverige och Finland har får inte tyna bort. Mig veterligen finns det ingen relation i hela resten av världen som liknar vår om man tänker efter. Den är unik till sin historia och karaktär. Så olika vi är och ändå har så mycket gemensamt. Det är så sant som det står i boken ”Sverigefinnar förr och nu” utgiven år 1983 av Taisto Jalamo och Reijo Rüster ”Finnarna, finländarna är här för att stanna. Även om emigrationen till Sverige skulle avstanna helt under de närmaste åren, så kommer den finska befolkningen i Sverige att öka mycket snabbt. Det beror på finländarnas unga ålder”.Finland är en ung nation men har alltid funnits där. Efter att ha läst igenom Wetterstrands artikel stod det klart för mig hur aktuell boken om sverigefinnarna fortfarande är, trots att den gavs ut då jag i princip fortfarande låg i vaggan. Redan då påtalade författarna de problem som hon tar upp i sin artikel. Till exempel nekandet av rättigheten till modermålet och den politiskt sanktionerade insatsen att utplåna finskan i Sverige. ”Utbildningsförhållandena för finländarna i Sverige är dåliga. Det enda finska lärosätet är Sverigefinnarnas folkhögskola i Haparanda. Man har heller inte fäst någon större uppmärksamhet vid de betydande behov som föreligger inom hemspråksundervisningen och vuxenutbildningen. Så har t.ex. finsk yrkeskursverksamhet anordnats endast i experimentsyfte. Bristen på finskspråkig undervisning måste överhuvudtaget anses som sverigefinnarnas allvarligaste problem. Den som endast bristfälligt behärskar sitt modersmål har också svårt att lära sig svenska (samma sak skriver Wetterstand nu 26 år senare). Upp till 35% av de finska eleverna avbryter sina studier på grund av språksvårigheter. Särskilt svår är situationen för de elever inom grundskolan som flyttat till sverige i en ålder av 9-12 år. Många av dem blir helt utan avgångsbetyg. På alla stadier inom undervisningen försvåras arbetet av bristen på kompetent finskspråkig personal. Av de ca 1500 finskspråkiga grundskollärarna hösten 1979 hade endast en tredjedel erhållit adekvat utbildning för sin uppgift”.

En man jag mötte för inte så längde sedan beskrev relationen mellan Sverige och Finland som ”en klassisk hatkärlek”. Det ligger mycket  i det. För ungefär ett år sedan gjorde den amerikanske TV-profilen och komikern Conan O’Brien ett uttalande i TV där han höll upp ett plakat med texten ”Sweden sucks!”. Han sade för övrigt att han och President Tarja Halonen liknar varandra mycket till utseendet. Resultatet blev att han fick hundratals och åter hundratals med beundrarbrev från Finland som han läste upp i sin egen show. Men samtidigt provocerade han fram ett video-krig på Youtube som fortfarande i skrivandets stund rasar för fullt! Det kallas för Sweden vs. Finland och antalet videos går inte att räkna, det produceras hela tiden nya. Här är två smakprov.

En finländare har gjort den här videon.

Den här har en svensk gjort

Den man älskar den agar man…eller hur?

Annonser

Kalabrianska maffian – Italiens största familjeföretag?

kalibrienUnder förra veckan var jag också såg förhandsvisningen av filmen ”Gomorra”. Den är baserad på boken med samma namn och handlar om den italienska Camorran. Inget kriminellt nätverk har så många liv på sitt samvete. Varje dag omsätter Camorran hundratusentals kronor i narkotikapengar. Vapen- och sexhandel omsätter småsummer jämfört med den som rör ”vitt pulver”.

Camorra i all ära. Men den är bara en del av den italienska maffian. Vi har den välbekanta sicilianska delen Cosa Nostra. Men knarkkungen bland dem alla är den Kalabrianska maffian. Denna är också känd under namnet ”Ndrangheta” och har sina rötter och högkvarter i botten av den italienska stöveln. Ndrangheta skiljer sig från exempelvis Kamorran genom att den är helt familjebaserad till sin struktur. Därav namnet som kommer av ”ndrina” som betyder just ”familj”. Man så att säga gifter in sig i den Kalabrianska maffian och bildar blodsband. Detta anses minska risken för förräderi bland ”familjemedlemmarna”. Ndrangheta kan liknas vid en enda stor familj som består av många minre familjer. Exakt hur många familjer – nadrine som ingår i nätverket är oklart. Men en färsk rapport uppskattar antalet till 131. Vissa familjer är mäktigare och mer kända än övriga. Varje familj består av olika många medlemmar. Man kan om man vill ägna en liten tanke åt de kinesiska Triaderna eller Draknätverken som de också kallas. Där blir man invigd genom en ceremoni under vilken man dricker blod, sitt eget och andras. Då har man bildat ett blodsband. Äktenskap är inte nödvändigt.

I det Kalabrianska klanliknande systemet kontrollerar varje familj sitt eget territorium. Det rör sig oftast om en by eller en hel stad. Man operererar självständigt. Aktiviteterna leda av en capobastone. En grupp bestående av två eller tre familjer bildar en locale som leds av en contabile som kontrollerar alliansen. Det förekommer rivalitet och fejder mellan olika familjer när intressen krockar. Allianserna bildas främst genom giftermål och det är just gemensamma intressen som avgör. Högst upp i nätverkets hierarki återfinns La Santa. Det är denna lilla utvalda grupp bestående av 33 medlemmar, som sköter om de politiska kontakterna och upprätthåller relationer med affärslivet . Bara dessa utvalda santisti får göra det. Men de lägger sig inte i en enskild familjs angelägenheter. Med andra ord är Ndrangheta trots sin strikt hierarkiska struktur oerhört decentraliserad.

De som sköter om mycket av familjernas övergripande organisation benämns vangelisti.  Därefter finns det chefer inom vissa familjer som innehar rangen associazione. Dessa får vara med och bestämma över Ndranghetans strategier i Italien och utomlands. Kvinnorna spelar en viktig roll. Det är de som kan bilda nya allianser eller avsluta en fejd genom att gifta sig. De uppfostrar barnen i maffia-kulturens anda och sköter om affärerna om maken dör eller sitter en period i fängelse.

Ndrangheta består idag av båda en lokal och en global dimension. Den senare har intagit en alltmer framträdande plats. Det rör sig om global narkotikahandel. Så har det inte alltid varit. Det kostade en del blod inom familjen för att den skulle ge sig in i den lukrativa branschen som även har inneburit nära kopplingar med drogkartellerna i Mexico.

Många är ledarna inom Ndrangheta som inte fått dö en naturlig död omgiven av nära och kära. På 1970-talet dominerade tre mäktiga bossar Ndrangheta. Antonia Macri, Domencio Tripodo och Girolamo Piromalli. Inom denna trio skulle bara en dö en naturlig död. Nämligen Piromalli som gjorde mycket för att förvandla den Kalabrianska maffian från en lokalt baserad organisation till en transnationell. Det sägs även att det var han som låg bakom bildandet av La Santa. Macri såg till att skapa starka relationer med Cosa Nostra genom vilkens kontakter. Han även lyckades alliera Ndrangheta med maffian i USA. I mitten av 70-talet bröjade ledarna diskutera planer på att satsa på droghandel. Macri var emot detta från första början. Ndranghetas främst inkomstkälla var utpressning. Oenigheten ledde till det som vida är känt som det Första Ndrangheta-kriget under vilket både Macri och Tripodo sköts ihjäl. Efter detta utsågs nya ledare och man klev in i droghandeln. Idag är Pasquale Condello ledare. Han anses vara den mest dominerande efter det Andra Ndrangheta-kriget som skedde 1983. Orsaken var att flera familjer råkade i delo med varandra om olika intressen.

Sedan dess har vinsterna bara ökat. År 2004 uppskattades den totala omsättningen till 44 miljarder dollar. År 2007 blev den 55 miljarder dollar vilket är 2,9 procent av Italiens BNP. Droghandeln är nyckeln till den globala dimensionen. Ndrangheta har också rykte om sig inom de Latin-Amerikanska kartellerna att vara den mest pålitliga. Det är inte bara det att den har filialer över hela världen, utan för att den löper mindre risk att falla offer för informatörer. Dessutom är organisationen inte lika känslig för interna fejder som andra. Att några familjer bråkar med varandra är inte hela världen. Det finns gott om andra fungerande. Som tidigare nämnt var utpressning den främsta inkomstkällan. Idag beräknas det dock att droghandeln utgör över 60% av intäkterna. Utpressningspengarna beräknas till runt 6 miljoner dollar årligen. Ndrangheta handlar även med vapen. Men även den inbringar endast småsummor jämfört med knarket. Mellan 3-4 miljoner per år är ingenting.

Hur är förhållandet till Camorran? Eftersom Ndrangheta är mäktig inom den internationella droghandeln och är effektivt organiserad, kan man arbeta ohotad från Cosa Nostra och Camorran. De två senare är inte uppbyggda på familjeband och lojaliteten är att se som lömskare.

Sådan farfar, sådant barnbarn

harryPrins Harry gjorde det igen. Inte nog med att han besökte ett party klädd i Nazi-truppernas ökenuniform för ett antal år sedan. Nu har en brittisk tidning presenterat en tre år gammal video där Prinsen uttrycker sig i rasistiska termer. Videon är filmad under en militärträning  på Cypern och inte under tjänstgöringen i Afghanistan. Prinsen står bakom kameran, men det är ännu inte säkert om det är han själv som filmar. Hovet har officiellt fått be om ursäkt och försvarsministeriet lär väl få huvudvärk ännu en gång. Bilderna på Prins Harry i ökenuniformen med swastika på upprörde de brittiska krigsveteranerna. I den avslöjade videon använder prinsen ord som ”Paki” och ”Raghead”.

Det brukar som bekant heta ”Sådan far, sådan son”. Men jag kan inte erinera mig att Prins Charles sagt någonting i stil med detta. Däremot farfar Prins Philips bevingade klavertramp är vida kända över hela världen. Några har blivit riktiga klassiker. Det verkar som att skvallerpressen riktigt går och väntar på att The Duke of Edinburg skall förse dem med ännu en anekdot. Hans uttalanden har faktiskt fått sina egna fansites och de som driver dem tycks inte behöva vänta länge. Mig veterligen har han alltid varit den han är. Han skonar ingen. Personligen tycker jag hans barnbarns verbala-tabbar inte är någonting jämfört med dem han själv levererar. Eller har jag blivit så förhärdad efter att ha studerat de otaliga citaten?

Här är några Prins Philip citat. Ta för er och bilda er en uppfattning.

– Are you Indian or Pakistani? I can never tell the difference between you chaps.
– British women can’t cook. They are very good at decorating food and making it attractive. But they have an inability to cook.
– Do you still throw spears at each other? (Sagt till några aboriginer under ett beök i Australien)
– I don’t think a prostitute is more moral than a wife, but they are doing the same thing.
– When a man opens the car door for his wife, it’s either a new car of a new wife.
– How do you keep the natives off the booze long enough to pass the test. (sagt till en skotsk bilskole-lärare)
– Tolerance is the one essential ingredient … You can take it from me that the Queen has the quality of tolerance in abundance. (Sagt under hans och Drottningens guldbröllop)
– If it has got four legs and is not a chair, if it has two wings and it flies but is not an aeroplane, and if it swims and is not a submarine, the Cantonese will eat it. (Om kinesiska matvanor under ett statsbeök år 1986)
 – The bastards murdered half my family. (Sagt om ryssar under en presskonferens år 1967)
– The best thing to do with a degree is to forget it. (under ett universitetsbesök)
– The man who invented the red carpet needed his head examined.
– Bloody silly fool! (till en parkeringsvakt vid Cambridge Universitet som inte kände igen honom)
– Where did you get that hat? (sagt till hans fru Drottningen direkt efter hennes kröning år 1953)

Hittade Prins Harrys video också….

Tortyrens återkomst i juridisk skepnad

mattias_gardellNär är användningen av tortyr försvarbar och i vilket sammanhang? Är det skillnad om en demokrati eller icke-demokrati gör bruk av tortyr för att hävda sitt intresse? I dagarna har Mattias Gardell kommit ut med en ny bok om ”Tortyrens återkomst”. Han är professor i religionshistoria och har tidigare givit ut boken ”Bin Ladin i våra hjärtan”. Tortyren i sig är ingenting nytt utan har varit en metod för att samla in information av länder i inte minst Väst i över två och ett halvt årtusende.  Men det finns mönster i historien som talar om ”hur” den har använts och synen på denna. När demokratin gjorde sitt intåg på 1700-talet började tortyr förbjudas eftersom den förknippades med gamla regimer. När Amerika hade blivit fritt från England förbjöds tortyr i konstitutionen. Men faktum är att tortyr alltid har funnits i USA ända sedan republikens grundande fram till idag. Konstitutionen och de rättigheter som den listade upp omfattade enbart  vita. Svarta, indianer, kineser och andra kunde utsättas för omilda behandlingar utan problem. Till exempel användes tortyr under 1800-talets brutala Indiankrig. Vietnamkriget var också en konflikt där tortyr användes.

I mars 2008 lade President Bush in sitt veto mot det internationella tortyrförbudet. Detta säger mycket. Tortyr har alltid intagit en central roll i USA:s globala krig mot terrorismen. Fram till år 1973 sponsrade CIA olika forskningsprojekt som syftade till att ta fram sofistikerade metoder för psykologisk tortyr. Den rent fysiska tortyren är inte alltid den effektivaste. En metod som visat sig effektiv är att låta offret se en nära anhörig utsättas för behandlingar av olika slag. Det är en sak att själv utsättas för smärta, men en helt annan att se till exempel sin mor eller bror lida på grund av en själv. En annan effektiv metod är sex. CIA använder det gärna i arabländerna som är en kultur där heder är viktigt. Det är till exempel en skam att visas upp naken offentligt. Bilderna från Abu Ghraib fängelset där offren visades upp nakna i olika positioner var en del av tortyren.

Det finns en stor skillnad mellan tortyren under Kalla Kriget och den i vår tid. Under Kalla Kriget användes den under strikt hemliga förhållanden. Det är endast genom offren eller avhoppare som man har fått veta om förekomsten. Men idag har tortyren blivit mer offentlig. I USA propagerar man till och med öppet genom romaner och filmer för tortyr som ett sätt att få fram uppgifter i syfte att hindra katastrofer. TV-serien 24 är en sådan. Denna serie sänds inte bara i USA utan var även mycket populär i Storbritannien. Huvudpersonen Jack Bauer spelad av Kiefer Sutherland drar sig inte för att ofta använda överdrivet våld eller andra metoder i framvaskandet av uppgifter. I ett avsnitt används till exempel en drog som orsakar invärtes smärtor när den injeceras i offret. Men budskapet står klart ”ändamålen helgar medlen”. De överdivna tortyr-scenerna har till och med fått USA:s militär att reagera. De har bett producenterna att åtminstone tona ner dem eftersom serien har blivit enormt populär inom vissa delar i den amerikanska militären. Till exempel reste brigadgeneral Patrick Finnegan som undervisar lag på Militärakademien i West Point till producenternas kontor i Kalifornien för att förkalra för dem vilken skdlig inverkan serien har på inte minst de yngre soldaterna.

Det är inte bara i USA som inställningen till tortyr har blivit mera ”flexibel”. Utan även i Storbritannien och Frankrike. Vad gäller den senare, så har vi här i Sverige har vi debatten kring händelserna under operation Artemis och pojken Josef i färskt minne. Terrorister omfattas inte av de internationella lagarna om tortyr. Här ligger en fara. Till exempel finns det inte längre några politiska fångar i Libyen. Alla är terrorister och kan utsättas för tortyr. FARC gerillan i Colombia är inte längre en politisk separatist-rörelse utan en terroristorganisation. Vem som helst kan tydligen få en terroriststämpel på sig.

Mest ovillig till legaliseringen och användandet av tortyr i USA var militären. När kriget i Irak bröt ut gällde Genévekonventionen. Men sedan beslöt Bushadministrationen att avskaffa den. Detta ogillades starkt av militären. Dels för att det ger den dåligt rykte internationellt och för att även amerikanska soldater kan utsättas för tortyr.

God Fortsättning!

fyrverkeriIdag är första dagen på det nya året. Det blev ingen riktigt snöig Jul här i Stockholm. Det vara bara under någon vecka som flingorna vräkte ner i ansiktet och man såg ut som en snögubbe när man kom innanför dörren.

Hursomhelst vill jag önska alla läsare en God Fortsättning och hoppas att det blir ett bra år.

The Band of The Grenadier Guards – A Century of Progress

Potent(s)iell Krigföring?

viagraUSA satsar hårt på Afghanistan. Kriget mot talibanerna får de inte förlora och hur mycket kommer inte en seger att kosta. Så mycket pengar som Bush lagt ner på krigen i Afghanistan och Irak har inte USA gjort av med sedan WW2. 6,6 biljoner svenska kronor….astronomiska summor och alla de tusentals liv som gått förlorade.

I Afghanistan har underrättelsetjänsten spelat en viktig roll och kommer att göra så i allt högre grad. I DN skriver Lennart Pehrson om hur CIA använder det potenshöjande medlet Viagra för att vinna till sig de äldre afghanska krigsherrarna som allierade. Det är helt och hållet fråga om taktik. Allt kan inte vinnas med vapenmakt. Olika former av gåvor och mutor kan vara mer effektiva. I Washington Post går det att läsa hur en amerikansk underrättelseofficer besöker en afghansk krigsherre på över 60-år. Med orden ”Take one of these. You will love it” räcker han över fyra stycken av det som kallas för ”Little blue pills” till mannen. När han några dagar senare återvänder till honom blir han glatt mottagen och får massor med information om talibanerna som tack.

Men det är inte bara Viagra som ingår i CIA:s nya vapenarsenal. Utan även leksaker till familjernas barn, mediciner, verktyg och andra praktiska saker. Varför inte rena pengar? Jo, om en underrättelseofficerare mutar en krigsherre med låt säga 1000 dollar. Kan denne gå och köpa någonting riktigt uppseendeväckande som drar till sig mångas uppmärksamhet. Att verka men inte synas är viktigt.

Allt är tillåtet i krig. Om det innebär att USA måste använda potenshöjande läkemedel för att uppnå seger, så blir det så. Men vad jag kommer att tänka på är kemisk krigföring. De blå pillren är ju kemiskt framställda och inte billiga. Ett piller kan kosta 106 kronor och medföra biverkningar som hjärtinfarkter och TIA-attacker osv bara för att nämna några. 

Om nu gåvor av den här kalibern bidrar till fred i Afghanistan, vad skulle då vi här uppe Norden kunna bidra med? Vad sägs om ett av våra bland japanerna mycket populära potenshöjande naturläkemedel – Renhornspulver? Det kan den svenska delen i nästa Nordic Battlegroup föra med sig och svenska hjortron (s.k. nordens apelsiner). Norrmännen kan ta med sig sin berömda lax (innehåller mycket Omega-3). Finländarna kan ta med sig den finska bastun. Varför det undrar ni? Jo, den har ju visat sig vara mycket effektiv i kritiska och diplomatiska situationer. Jag har mycket svårt att tro att en krigsherre eller taliban går in i bastun med en kalachnikov.

Förresten, ett tips till har jag att ge. Männen i Afghanistan är mycket förtjusta i rosor. Detta berättar Karla Schefter i sin bok ”Med mod och hjärta”. Hon reste anonymt i landet och hjälpte befolkningen med sjukvård.

Vi får bara önska lycka till med freden i Afghanistan år 2009!

”Tänk vilken primitiv sysselsättning sex är. Om en kvinna bara vill ha sex är det enda hon behöver göra att dra en säck över sig och klippa tre hål. Var de skall sitta vet alla”.
                                  Coco Chanel

Spioner, avlyssning, underrättelsekillar…..

Jag har noterat att det skrivs mer än vanligt om spioner i tidningarna. Gamla bekanta namn och även nya dyker upp. Sedan finns det anonyma fall som det på SAAB. Industrispioner än en kategori för sig i den här lömska floran, den som intresserar mig mest är förståss de militära och hur de bär sig åt.

I årets sista utgåva av ”Insats och Försvar” står ett intressant reportage om underrättelseverksamhet. ”Facebook, bloggar och till synes oskyldiga telefonsamtal hotar din säkerhet” lyder rubriken. ”Vi svenskar är nog i allmänhet rätt aningslösa, och vi anställda inom försvaret är dessvärre inget undantag, vilket i förlägningen kan riskera säkerheten för oss själva” säger överste Bengt Sandström inledningsvis. Han har även konstaterat att det blivit vanligare att militär personal i utlandsstyrkan skriver om sin vardag på Internet och gärna lägger ut bilder. En i sig intetsägande bild från utlandstjänsten på exempelvis Myspace med text kanske inte avslöjar så mycket. Men om flera portaler, hemsidor och bloggar läggs ihop till ett pussel, går det att bilda en helhet. ”Vi behöver en förändring till säkerhetstjänsten och en höjning av säkerhetsmedvetandet” fortsätter Sandström.

Och så har vi de här utländska underrättelsekillarna som man garanterat springer på….vad skall man säga om dem?

I dagarna återkom en vän till mig från Afghanistan efter flera månader. Han har varit soldat hela livet, en ärrad veteran som tjänstgör för en annan europeisk försvarsmakt. Kanske låter jag en smula sentimental när jag säger detta, men han är som en äldre bror som kan göra världen begriplig för en när man själv snubblar runt i mörkret. Han har till och från arbetat med underrättelseverksamhet.

”Marie, vad vet du om militär underrättelseverksamhet? En nolla säger du! Nej, du är ingen nolla….du är högvilt för underrättelsekillar. Klart att de springer efter dig! Du är idealtypen för deras nedslag. Lite av en nykomling, ogift, har internationella kontakter, smart i huvet…men inte smartare än de förhoppningsvis, du kanske vill lära dig allt om strid och ritar gärna kartor….sådana saker förstår du! Tro inte att du är ointressant för dem bara för att du inget vet eller står lägst i rang. Det är inte poängen. Det hela går ut på att göra dig till underrättelsekillens ögon och öron. Det spelar stor roll vilka personer du står i förbindelse med och vad du hör från dem, vilka böcker du läser och så. Ingen misstänker heller att det är just dig han är ute efter. Du är den perfekta måltavlan! Att du dessutom är snygg och har god humor tar de som en extra bonus. Men hittills har du inte gått på deras tricks”….”Utseendet kan både avsölja en hel del men också vilseleda. En riktig soldat ser ut på ett sätt och är på ett visst sätt. Inte alla arbetar åt försvaret förstår du, eller är vad de utger sig för att vara”.  

Det ligger mycken visdom i gamla ordspråk, att samla på sig några i ett knippe är visdom det med. ”Det enklaste sättet att komma åt rävhonan är genom hennes ungar” lyder ett. Det är så underrättelsekillar arbetar.